Reportage: Slottet inne på sin mest komplicerade etapp

Myrna Whitaker

0

Det monumentala och omfattande projektet att renovera Stockholms Slott ligger i händerna på Statens Fastighetsverk, som har varit igång med projektet sedan 2011. Nu är de inne i den mest komplicerade etappen: västra längan, som utgör huvudentrén till Stockholms Slott med mittrisaliten i mitten och en utsmyckad fasad med mycket stenarbeten, som de vackra karyatiderna.

Slottet tillsammans med Nationalmuseum och alla regeringsbyggnader, samt Haga och Drottningholm slott, är några av de kulturmärkta byggnader som fastighetsverket ansvarar för. Många aktörer är inblandade för att få arbetet att flyta, som generalentreprenören m3 Bygg AB, Stenhuggeriet Norden Aps och AIX Arkitekter som är projekteringsansvariga för fasadrestaureringen.

– Vi har delat upp arbetet i etapper och av totalt tjugofem etapper så är vi inne på etapp åtta. Det är ett jättestort och långt projekt som vi räknar med ska hålla på fram till 2050. Den här svåra etappen beräknas vara klar i slutet av 2021, säger Magnus Roos, som är projektansvarig för renoveringen, på Statens Fastighetsverk.

SFV är ansvariga för genomförandet av renoveringen och AIX Arkitekter, med Anders Scherman som uppdragsansvarig arkitekt, ansvarar för hur restaureringen ska arbetas fram. Pengarna till projektet, statliga medel, går via bidraget, bidragsfastigheter. Enligt restaureringsdirektivet för Stockholm Slott är reglerna tydliga hur man skall gå tillväga med bevarandet i stora drag. Sedan är det upp till AIX Arkitekter att detaljarbeta efter direktivet och gå ner på små detaljer, som att bevara eller byta ut. Det kan vara en kroppsdel som kan vara trasig på karyatiderna och utefter direktiven väljer AIX ofta att bevara och bygga upp stenen i möjligaste mån, istället för att byta ut.

Konstnärligt stenarbete
De kvinnliga karyatiderna renoveras oftast med att ”bygga upp” med renoveringsbruk medan den övriga renoveringen, större delen av slottsfasaden, utförs med att man hugger ny sten och byter ut den gamla. Med verkstäder i Danmark, köper Stenhuggeriet Norden Aps all sten från Schweiz, en schweizisk sandsten, som de sedan hugger på plats i Danmark. Stenarna skickas därefter upp till Stockholm där de monteras upp på fasaderna.

– Där har vi ju det verkliga jobbet och det är ju att hugga ut all den här konstnärliga stenen. Det är ju fantastiska arbeten och de gör ju det så otroligt bra, att man inte ens kan se en skillnad, från ursprunglig design tills nu. Det är verkligen ett hantverk. Byggnaden i sig är väldigt intressant, med allt det konstnärliga utsmyckandet och det otroliga stenarbetet samtidigt som man får gå väldigt försiktigt fram, det är bevarandet av helheten som är det viktigaste, säger Magnus.

Etapp åtta ska pågå till hösten 2021. Sedan väntar ytterligare 14–15 etapper fram till 2050. Närmast väntar etapp nio som kommer påbörjas 2022 då den mäktiga södra längan, längs Slottsbacken, ska hanteras.

Ett arkitektkontor med fasaden på Stockholms slott i fokus
AIX kommer att vara ansvariga restaureringsarkitekter och generalkonsulter fram till år 2024, men själva restaureringen av slottet är planerad att pågå till 2050 och de hoppas att de får chansen att fortsätta med sitt arbete många år framöver. Branschaktuellt har pratat med Anders Scherman, huvudansvarig arkitekt och uppdragsansvarig samt Anne Teresiak, handläggande arkitekt och spindel i nätet i projektet. De är båda eniga om att det är ett intressant och hänförande projekt som innefattar mycket ny, ovärderlig kunskap om slottsbyggnaden.

– Jag tycker projektet är jätteintressant och jag har svårt att sluta prata om det när jag väl börjar. Det är fantastiskt hur mycket kunskap som finns och jag är också otroligt glad att jag ofta är på plats och pratar med entreprenörerna och plåtslageriet eller med vår metallrestaurator. Jag ringer till konstruktören när det behövs en avstämning och jag går runt med stenhuggaren och pratar om olika stenbyten. Eller så pratar vi om takbalustradens balusterdockor och hur vi skall restaurera dem, säger Anne. Hon fortsätter:

– Vi utgår från en basal grundprincip, att allting som vi gör skall hålla i hundra år till. Och allting som vi inte rör, skall hålla i minst 50 år. Hur mycket skador finns det på stenen? Kommer den att hålla i ytterligare 50 år? När det gäller väldigt fina sten- och konstnärliga element som exempelvis karyatiderna, då har vi sänkt underhållsintervallerna till tio år. Det är viktigt då de är väldigt unika.

Stenen kommer från Schweiz
AIX projekterar ett år i förväg för varje etapp och det finns ett speciellt framtaget restaureringsdirektiv, eller ramverk, att förhålla sig till. Med de stora karyatiderna har AIX valt att den skulpturala och konstnärliga formen sätts i första rummet och att man hellre bygger upp formen med restaureringsbruk än att byta ut stenen. I vissa fall, om det saknas för stora delar av den ursprungliga formen, är man även här tvungen att göra ett stenbyte, men detta försöker göras i minsta möjliga omfattning. Produktionen utförs av ett danskt stenhuggeri och den nya stenen kommer från Schweiz. Produktion och beställning av sten görs ungefär ett år innan, så det är långa tidsintervall och mycket som skall klaffa.

Nya utmaningar framöver
Nästa etapp blir etapp nio, den södra längan mot Slottsbacken och som då omfattar mittpartiet, med entrén till Rikssalen och Slottskyrkan.

– Det är en etapp som är mycket dekorerad och utsirad med stora metallskulpturer, nischer på väggen och stora kolonner. Det har vi framför oss och det blir en utmaning. Då kommer det återigen att uppstå nya frågeställningar som inte funnits tidigare. Men samtidigt, det är sådana här projekt man drömmer om och som man vill ägna sig åt, berättar Anders.

AIX är även ansvariga arkitekter för den intilliggande Storkyrkans restaurering och detta projekt löper parallellt med slottsprojektet med samma byggentreprenör.

– Det är ju en del saker som behöver samordnas praktiskt. Det är viktigt att man ser på helheten och att de två skall kunna samsas och stråla på samma plats, avslutar Anders.

Text av Linda Johansson