EU:s nya avloppsdirektiv: Striktare krav på rening av vatten

Christopher Blanck

0

I slutet av oktober 2022 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till omarbetat avloppsdirektiv. Det ändrade direktivet ingår som en del i EU:s handlingsplan för nollförorening av luft, vatten och mark. Dessa förslag har varit under förhandling de senaste två åren.

– Det är avloppsvattendirektivet från 1991 som håller på att revideras och uppdateras. Det var i stort sett klart i våras innan EU-valet men man valde att avvakta tills att det nya parlamentet kom på plats. Det kommer bli en stor skillnad från hur det har varit sedan 1991, säger Klara Westling, expert inom avlopp och miljö på Svenskt Vatten, och fortsätter:

– Det nya direktivet är mycket bredare och kraven på hur man ska rena vattnet är striktare. När det kommer till fosfor och kväve så får dessa ämnen nya gränsvärden.

Vidare berättar Klara Westling att det inte bara handlar om hur rent vattnet ska vara när det släpps ut.

– Det handlar mer om hälsa, miljö och sanitet. Förut handlade det mest om sanitet. Det gör att VA-organisationerna får bredare uppdrag och det kommer ta mer resurser i form av pengar, personal och kompetens.

”Tight och tufft”

Något som är nytt i EU-direktivet är att det nu kommer ställas krav på rening av läkemedels- och kosmetikarester i större reningsverk och i ett senare skede även i mindre reningsverk med känslig recipient. Enligt direktivet ska landets reningsverk i tätorter med minst 150 000 invånare (pe) införa detta stegvis till senast 2045. Klara Westling berättar dock att 20 procent av reningsverken ska ha det klart till 2033.

– Problemet är bara att man inte vet vilka reningsverk det gäller än. I Sverige handlar det troligtvis om tre reningsverk och anledningen till att man inte vet vilka det blir än är för att det måste bestämmas hur det ska gå till i den nationella handlingsplanen först. Det kommer bli både tight och tufft för dessa reningsverk, säger hon.

Alla reningsverk för tätorter med minst 150 000 invånare (pe) ska rena kväve och fosfor senast 2039. Klara Westling berättar att de flesta redan gör detta – men att det i norra Sverige funnits undantag då Bottenhavet och Bottenviken inte klassats som kvävekänsliga.

– Många kommer att behöva bygga till kväverening och det är en dyr och resurskrävande process. För dem som behöver bygga rening för både kväve och läkemedel handlar det om att göra en prioritering samtidigt som verket är i drift, säger Klara Westling.

Underhållet går för långsamt

Det finns ett behov av att underhålla ledningssystemen för vattentransporten till reningsverken. Det menar Klara Westling som berättar att i vissa stadsdelar går avlopps- och regnvatten genom samma ledning men att i nybyggda stadsdelen så separeras dem till reningsverket och då går bara avloppsvattnet till reningsverket, inte regnvattnet.

– Underhållet av det svenska ledningssystemet går för långsamt och många ledningar är i dåligt skick. Detta kan leda till att det läcker in vatten i både fogar och sprickor och så kommer regnvattnet in i avloppsvattnet ändå, säger hon och tillägger:

– Bygg i stället städerna så att regnvattnet inte kommer in i ledningssystemet alls. Bygg grönytor i stället för hårdytor så vattnet sakta infiltreras ned i marken. Kommer det för stora regn som reningsverken inte klarar av att ta emot kan man behöva bredda orenat vatten och det vill man allra helst undvika.

PFAS – en stor utmaning

En annan utmaning är PFAS i avloppssystemen. PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och kallas ibland också högfluorerade ämnen.

– Reningsverken är slutstationen innan man släpper ut vattnet i recipienten. När vattnet kommer in till reningsverken är de mycket skitigare än när det släpps ut, men reningsverken är inte byggda för att reducera PFAS plus att det är både svårt och kostsamt. Det finns idag inget gränsvärde för hur mycket som får släppas ut, men just nu pågår arbetet med att revidera ett EU-direktiv som inkluderar PFAS. Där kommer det att komma ett striktare gränsvärde för hur mycket PFAS det får finnas i våra vattendrag och då måste mängden minska i avloppsvattnet också, säger Klara Westling.

Direktivet heter Miljökvalitetsnormsdirektivet eller Prioämnensdirektivet och det handlar om att sätta gränsvärden för olika typer av ämnen i vattendragen där PFAS är ett av dem.

– Det finns över 10 000 identifierade PFAS-ämnen och det finns nu ett förslag till ett förbud mot alla icke essentiella PFAS, ett förslag som vi stödjer. Det är viktigt för att man inte ska kunna ta fram en ny variant så fort en annan förbjuds. Men det finns många starka påverkanskrafter från de som producerar ämnena då de vill klassa sina produkter som nödvändiga för att kunna fortsätta använda dem.