Nya krav på dricksvatten – träder i kraft 2026

Christopher Blanck

0

När det kommer till kvaliteten på dricksvatten så står Sverige högt i kurs. Landet har gott om råvatten, även om det varierar i vissa delar av landet. Däremot finns det utmaningar när det kommer till dricksvatten. Dessa utmaningar är kopplade till utvecklingen av VA-nätet.

– I grunden handlar det om att vi har ett stort investeringsbehov när det kommer till infrastrukturen för både dricksvatten och avlopp (VA). Det är något som har varit på tapeten länge eftersom många av anläggningarna börjar komma upp i ålder. Från Svenskt Vattens sida så har vi tagit fram en analys där vi säger att det finns ett investeringsbehov på 600 miljarder fram till år 2040 där ledningsnätet är den anläggning som står för det enskilt största behovet, säger Birger Wallsten, dricksvattenexpert på Svenskt Vatten.

Enligt Birger Wallsten är det viktigt att man som kommun, oavsett storlek, har en förnyelseplan för sitt VA-nät eftersom besluten om vart pengarna ska gå tas politiskt.

– Att ha en flerårsplan för att veta vart man ska lägga pengarna är otroligt viktigt. VA-nätet är som sagt i behov av uppgraderingar och då måste det finnas pengar till det, säger han, och fortsätter:

– VA-branschen är ju ett monopol och därmed finns ingen konkurrens mellan kommunerna och detta medför att man kan dela kunskap mellan organisationerna vilket är positivt.

Hårdare krav på PFAS-ämnen

År 2021 presenterades ett nytt EU-direktiv för dricksvatten. Ett direktiv som infördes i Sverige i januari 2023. I direktivet skärps bland annat kraven på PFAS att det ställs krav på att man ska införa en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar alla led i dricksvattenkedjan. Nytt är också att direktivet reglerar material som kommer i kontakt med dricksvatten och kräver åtgärder mot vattenläckage.

– Utläckagekravet kommer att införas successivt och det kommer krävas ett mer intensifierat arbete med att finna och täta läckor. Men vi kommer inte att veta vilken nivå man ska ligga på förrän 2028. Att byta ut ledningar i stadsmiljö är väldigt dyrt i och med att man oftast behöva gräva i gatorna. Därför gäller det att hitta läckorna och förnya på ”rätt” ställen så att säga, säger Birger Wallsten.

När det kommer till PFAS så är gränsen för 21 PFAS-ämnen 100 nanogram enligt dricksvattendirektivet. Birger Wallsten berättar att man i Sverige utöver den gränsen har beslutat om fyra PFAS-ämnen där gränsen kommer bli fyra nanogram.

– Det är väsentligt mycket lägre men det är detta man har kommit fram till. Alla klarar redan gränsen på 100 eftersom vi har haft 90 som åtgärdsgräns sedan 2014, säger Birger Wallsten.
Detta träder i kraft först 2026 och Livsmedelsverket har gått ut med information om att det viktiga är att man kan visa upp en plan för hur man ska gå vidare när gränsvärdet väl träder i kraft.

– Det kommer bli svårt att ställa om och hinna med. Alla kanske inte klarar gränsvärdet 2026 men alla ska ha en plan för dessa fyra PFAS-ämnen som ska ligga på fyra nanogram.

Ha koll på råvattnet

En förutsättning för att kunna producera ett dricksvatten med stabil och god kvalitet är att ha kunskap om råvattnet och dess variationer. I och med införandet av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, LIVSFS 2022:12, ingår nu även krav på provtagning och riskbedömning av råvatten. För att stötta dricksvattenproducenterna i denna fråga har Svenskt Vatten tagit fram en publikation, P 121 – Riktlinjer för råvattenkontroll som blir färdig i slutet av året berättar Birger Wallsten.

– P121 är en större uppdatering av våra tidigare branschriktlinjer från 2008 och kommer nu som en koppling till direktivet. Det är viktigt att man har koll på sitt råvatten för att man ska veta hur det ska renas i vattenverket, säger han.