Så byggs Sveriges broar mer hållbart

Dagens brobyggande skiljer sig markant från förr. Den stora skillnaden är att äldre broar är slankare och har mindre armering. Dessutom har materialåtgången har ökat stadigt, i vissa fall mer än nödvändigt, vilket är något som måste ses över.

Sedan pågår arbeten på flera fronter för att minska CO2-utsläppet vid byggande av broar. I Sverige finns tusentals broar som är viktiga delar av infrastrukturen, och när gamla broar behöver bytas ut eller nya byggs ställs högre krav än någonsin på hållbarhet och långsiktig planering.

Grön betong allt vanligare

Nina Österlund, Teknisk specialist Byggnadsverk på Trafikverket, berättar att arbetet med att minska klimatpåverkan har pågått ett tag.

I dag finns nya betongrecept som har lägre CO2-avtryck eftersom man blandar in flygaska eller slagg från stålproduktion. Det håller på att bli standard, och utgångspunkten är numera att man använder grön betong vid brobyggnationer.

– Broar kommer in i ett ganska tidigt skede i planprocessen. Vill man till exempel inte ha en plankorsning behövs en bro. Vi bygger för en lång teknisk livslängd för våra broar. Det är inte alltid den tekniska livslängden tar slut, det görs nya infrastrukturplaner och då passar inte bron som den är in längre. Då kan den behöva rivas eller byggas om, säger hon och fortsätter:

– Vi strävar efter att få in klimatpåverkan i våra upphandlingar och gör olika försöksprojekt för att få in bra material och optimera konstruktionen. Många av våra broar är gamla och dimensionerade för andra laster än vad vi har idag. Därför är bärighetsklassen något vi ser över. Att kunna behålla en befintlig bro med eventuella anpassningar eller förstärkningar ger oftast minst klimatavtryck.

Hur ofta behöver en bro underhållas?

– Våra krav för järnvägsbroar är att de ska hålla i 120 år och vägbroar i 80 år. Vi ser till att alla våra broar och byggnadsverk inspekteras med sex års intervall om det inte finns anledning att göra det oftare. Kantbalkar på vägbroar tar skada, främst på äldre broar med mindre tät betong, säger Nina Österlund.

Nya typer av bromaterial

Eurokoder är europeiska standarder (EN-standarder) som fungerar som ett gemensamt dimensioneringssystem för byggnadsverk.

De innehåller metoder för att beräkna bärförmåga, stadga och beständighet, och omfattar vanliga konstruktionsmaterial som betong, stål, trä, murverk, aluminium och kombinationer av dessa. Eurokoderna kan tillämpas på olika typer av byggnadsverk, exempelvis byggnader, broar, torn, master, silor och cisterner.

– Nästa år kommer en ny utgåva av eurokoder och då kommer det en för Fiber Reinforced Polymer, alltså komposit. Vi på Trafikverket har inte arbetat med det så mycket, men det finns i vissa kommuner, bland annat Malmö. Komposit används främst i gång- och cykelvägar men i Norge finns det även på vägbroar, säger Nina Österlund och fortsätter:

– Det skulle kunna användas mer i Sverige också. Fördelen med komposit- och även träbroar är lätta, och kommer färdigmonterade, eller enkla moduler. Det gör att man bara behöver lägga grunden och sedan lyfta bron på plats. Är man inne i ett befintligt vägnät där man inte vill störa för mycket kan det vara en stor fördel.