Planerat världsrekord i Vallda Heberg

Marcus Rosenholm

0

I Kungsbacka ligger Vallda Heberg och där byggs bostäder i passivhusteknik med målet att sätta världsrekord i solenergi. Fyrtio procent av energin ska komma från solen.

Kungsbacka ligger på västkusten i Sverige och det låter för bra för att vara sant – fyrtio procent av energibehovet bara från solen! Men har man sagt det så….

Det är Eksta Bostads AB som säger det. Eksta är ett helägt bolag som ägs av Kungsbacka kommun. Vallda – Heberg omfattar cirka 140  bostäder och kan stå klart någon gång omkring juni 2014. Första spadtaget i jorden togs sommaren 2011.

Eksta vill i Vallda Heberg skapa ett bostadsområde med många olika upplåtelseformer – vanlig hyresrätt, seniorboende, verksamhetslokaler, tomter för självbyggare och villor med äganderätt. Det kommer att bli 64 bostäder i äldreboende, 22 hyresrätter för 55+, 64-91 m² samt 16 hyresrätter, 64-91 m². Dessutom 26 småhus med äganderätt, 140 m² samt sju tomter för självbyggeri, som säljs med VA och EL framdraget.

Alla bostäder kommer att  byggas i passivhusteknik. I Vallda Heberg tänker Kungsbacka slå svenskt världsrekord i solenergi. Energianvändningen blir bara en tredjedel av de nybyggnadskrav som ställs idag. I Ekstas planer ingår också att arbeta med dagvattenfrågorna. Heberg kan bli ett grönt område med gröna tak.

Vallda – Heberg är ett så kallat partneringprojekt tillsammans med NCC. Tanken är att NCC och Eksta tillsammans ska skapa en helhetssyn på området och bygga grönt redan från från början och genom hela processen.

Lars Tirén, som medverkade till att området införskaffades  en gång och som varit en stark kraft i projektet – numera arbetar han ifrån eget företag och hjälper NCC med projektet och dess tydliga miljöprofil.

-I det här projektet har vi tagit ett stort steg i miljöhänseende. Oftast sätter man systemgränsen  på den enskilda fastigheten eller byggnaden. Vi har valt att sätta systemgränsen på hela området, vilket är mycket mer omfattande då det då innebär att vi också tar ansvar för förluster emellan byggnaderna och tillförsel av energi och liknande. Det har sannolikt inte gjorts tidigare. Och att fyrtio procent av energin ska komma från solen är också det en hög ambition, berättar Lars.

-Vi gjorde en upphandling 2010 där vi sedan skrev ett så kallat partneringavtal med NCC. Vi har också samarbetat med två olika arkitekter, Markgren Arkitektur AB och Mats Abrahamsson Arkitektkontor AB, där Håkan Markgren också var med och tog fram förslaget till detaljplan för området, fortsätter Lars.

Målsättningen i detaljplanen är att fyrtio procent av områdets energibehov ska täckas av solenergi, resterande behov från en biobränsleeldad fjärrvärmecentral. I ett särskilt område samlas dagvattendamm, solceller, fjärrvärme och återvinning. Man planerar också att lägga mossa på taken, så kallade gröna tak eller sedumtak, som en metod att minska dagvattenavrinning. Det bidrar samtidigt till ett bättre inomhusklimat och är bullerdämpande. Det är att av förslagen som finns i detaljplanen för att skapa en ekologisk miljö i området.

I detaljplanen ingår även ett så kallat gestaltningsprogram som ska medverka till en hög ambitionsnivå hos byggare och brukare vad gäller områdets utformning. Småskalighet ska vara vägledande för bebyggelsen med bland annat små huskroppar, uppdelning av större längor i mindre enheter som medel för att nå dit.

Lars Tirén tillhör dem som varit med länge i branschen och en av dem som drivit energifrågorna starkt och har också, tillsammans med Lars Andrén, skrivit boken ”Passivhus. En handbok om energieffektivt byggande” – som inom kort också utkommer i en ny och reviderad upplaga tillgänglig via Byggtjänst. Lars menar att miljömedvetenheten tagit tid att komma hit till den punkt vi står på idag. Oförmågan för företag och beslutsfattare att tänka mer långsiktigt kombinerat med ett behov att alltför fort kunna räkna hem projekten har hejdat utvecklingen för mycket, menar han. Men han säger också att det är oerhört viktigt att genomföra projekt som detta för att visa att det går och att det är viktigt att vi hela tiden utvecklar vår medvetenhet.
-Det börjar smitta av sig, tycker jag. Fler och fler byggen väljer att ställa allt högre krav på sina projekt, till exempel genom att klassa dem som ”Green Building” eller liknande. Det känns som det börjar hända saker äntligen. Men man får ha tålamod.

Lars menar också att det är viktigare n man tror med projektgruppen eller teamet när man kör projekt av det här slaget.
-Det är oerhört viktigt med öppenhet och respekt för varandras kompetens i projektet. Man ska kunna känna att det är OK att komma med vilka tokigheter som helst och att alla ger varandra utrymme och att man är villig att hjälpa varandra under hela processen. Då tror jag att förutsättningarna för att det ska kunna gå bra att ro iland ett sådant här projekt ökar dramatiskt. Att jobba lite extra för att få ihop ”laget” i början av projektet lönar sig säkert, det är jag övertygad om. Men det går troligen inte att några exakta siffror på vad god stämning i projektgruppen betyder för projektet, avslutar Lars.

Håkan Markgren hos Markgren Arkitektur AB, som var med redan tidigt i projektet och har haft huvudansvar för gestaltningen av området, menar att samordningen mellan teknik, system och arkitektur har varig mycket spännande.
-Det har handlat mycket om att kombinera komplicerade system med solceller och väderstreck med den arkitektoniska utformningen, berättar Håkan.
Håkan har haft huvudansvaret för äldreboendet, panncentral och liknande i projektet och berättar också att det under projektets gång tillkom ytterligare krav från kommunen på ett ökat antal lägenheter.
-Vi hade tänkt att köra med sexhundra solceller och en taklutning på sjuttio grader, men med de nya kraven fick vi tänka om. Vi fick gå över från sadeltak till pulpettak och utöka taken för att få till det, fortsätter Håkan.
Han framhåller precis som Lars tidigare att det faktum att man flyttat ut systemgränsen till att gälla hela området gjort området miljömässigt bättre.
-Området är vad gäller värme och varmvatten i alla fall helt koldioxidneutralt. Elen vet vi ju inte riktigt var den kommer från förstås, avslutar Håkan.
Vad betyder då ”partneringavtal” som Eksta och NCC ska köra projektet i? För NCC är partnering är att ha en strukturerad samarbetsform i byggprocessen där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser bygguppgifterna. Partnering baseras på ”ett förtroendefullt samarbete, där alla spelar med öppna kort och där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen” som det står på NCCs hemsida.

Grundidén är att byggherren tidigt samlar all den kompetens som behövs för att realisera projektet – att bilda laget. I partnering arbetar alla tillsammans i projektet från från början till slut. Det gäller att ha gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensam ekonomi.
NCC ligger också långt framme i utvecklingen av passivhus enligt hemsidan och ökar takten ytterligare i syfte att bygga fler passivhus i hela landet. Under 2010 lanserade NCC ett eget koncept för lågenergihus som numera används över hela NCC i Sverige. Konceptet innebär kort att NCC har samlat sina tidigare erfarenheter och kunskaper i en så kallad ”plattform”. Passivhuskonceptet kompletterar NCC:s tekniska plattformar för småhus respektive flerbostadshus. Konceptet bygger på säkra bygg- och installationstekniska lösningar, erfarenheter från genomförda samt pågående passivhusprojekt. NCC arbetar hela tiden med aktiviteter kring lågenergihus/passivhus för att hela tiden öka och sprida kunskapen om passivhus.

Ett modernt sätt att sprida kunskap på är via sociala medier. Just för Vallda Heberg finns det en blogg också med syfte att beskriva hur projektet rullar på. Bloggaren Emelie är arbetsledare på NCC. Det finns även en plats på Facebook för Vallda Heberg. Det finns även  en bläddringsbar broschyr via issuu.com. Ännu har dock inget om projektet kommit ut på NCCs youtubekanal och hittade inget på hemma hos NCC på Twitter. Troligen en tidsfråga bara. Modernt byggande hör hemma i modern informationsmiljö. Och att Vallda Heberg ligger i framkant råder det inget tvivel om.