AI-gigafabriker är nya byggtrenden

AI-gigafabriker är EU:s nya satsning för att påskynda Europas tekniska suveränitet och ambition att bli AI-kontinenten. De syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft och suveränitet genom att ge tillgång till storskalig beräkningskraft i Europa.

Fabrikerna ska kombinera avancerade AI-processorer, höghastighetsanslutning, programvaru- och molnteknikstackar och energieffektiva datacenter. Men Europa har redan ett nätverk med 19 AI-fabriker. Tillsammans med AI-gigafabrikerna ska de stärka inte bara Europas tekniska ledarskap utan även strategiska oberoende. AI-tekniken i gigafabrikerna ska följa EU:s standarder för dataskydd, säkerhet och etik.

Initiativet stöds av upp till 10 miljarder euro i EU-finansiering och nationell finansiering och förväntas frigöra minst 20 miljarder euro i privata investeringar i hela unionen.

Medfinansierar

Den svenska regeringen ger nu Skatteverket i uppdrag att möjliggöra europeiska AI-gigafabriker. Detta genom att ingå ett gemensamt upphandlingsavtal med EuroHPC och på så vis möjliggöra tillgång till avancerad beräkningskraft för Sverige. EuroHPC är det gemensamma företag för ett europeiskt högpresterande datorsystem som Sverige ingår i. Här ingår även: Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.

Satsningen innebär medfinansiering av en AI-gigafabrik i Finland som ska ge tillgång till beräkningskraft för svensk offentlig sektor.

– AI kommer att vara avgörande för Europas framtida konkurrenskraft och innovationsförmåga. Genom att delta i denna satsning stärker vi Sveriges tillgång till avancerad beräkningskapacitet och skapar bättre förutsättningar för forskning, innovation och en mer effektiv offentlig sektor, säger civilminister Erik Slottner.

– Sverige och Europa måste stå på egna ben i den globala Al-kapplöpningen. Genom satsningen stärker vi vår roll som ledande AI-nation och samtidigt Nordens och Europas oberoende, säger EU-minister Jessica Rosencrantz.

Om allt går som planerat ska byggnationerna dra igång i början av 2027.