Hur någon kan komma på tanken att bygga ett passivhus

Marcus Rosenholm

0

Vem vill bo i en tät respirator? Den frågan fick Andreas Granbäck, ägare till Stockholms första passivhus, ganska nyligen. Efter att ha bott i sitt passivhus i ett antal år blev hans snabba svar att det ville han. – Jag vill bo energisnålt, i ett hus med bra luftomsättning och fräsch luft. Jag vill bo i ett hus, där jag slipper elda för kråkorna, som jag vet är gediget byggt och där inget fusk har förekommit. Och ett sådant hus bor jag i, säger Andreas Granbäck.

Anledningen till att Andreas Granbäck och hans fru Linda beslutade sig för att bygga det som skulle bli Stockholms första passivhus var att de fick ett erbjudande som de inte kunde motstå.

– Min pappa, som jobbar på isoleringsföretaget Paroc, kontaktade oss i början av januari 2007 och berättade att de letade efter några privatpersoner som kunde tänka sig att köpa en tomt i Stockholmsområdet och bygga ett passivhus, säger Andreas.

Tanken var att Paroc skulle få visa upp sin kunskap om energieffektiv byggande och samtidigt få prova nya produkter i huset, samt att Paroc skulle få möjlighet att visa upp huset för sina samarbetspartner och för eventuella journalister. Eftersom både Andreas och hans sambo redan mycket väl kände till passivhus behövde de inte speciellt långt tid på oss att fundera. Dessutom visste de vad för slags hus de ville ha efter många års husletande. Det som visade sig vara svårt var att hitta en tomt

– Då jag ursprungligen kommer från Skövde och Linda från Hedemora så förstod ingen av oss egentligen på dessa vansinniga stockholmspriser, hur någon kan vara beredd att lägga ut flera miljoner på en liten tomtplätt, undrade vi. Men efter ett tag förstod också vi hur det funkade i Stockholm.

Med en gräns på en miljon kronor för tomten scannade de av Stockholmsmarknaden och valet föll till sist på en tomt som såldes strax utanför Vallentuna som ligger naturskönt i en skogsbacke och med närhet till såväl en insjö som gångavstånd till en pendeltågstation.

– Det sistnämnda kände vi var viktigt då vi inte vill vara bilberoende, säger Andreas.

Kontrakt skrevs och paret tog kontakt med kommunen.

– Även om byggnadsnämnden i Vallentuna kommun inte hade någon aning om vad ett passivhus var så var det inga större problem. Desto större problem hade vi med de banker vi tog kontakt med för att få vårt byggnadskreditiv. Det visade sig att ingen av storbankerna hade någon aning om vad ett passivhus var för någonting och inte heller hur de skulle göra för att beräkna driftskostnaden.

Bankerna hade sina kalkyler och dessa visade sig vara orubbliga.

– Till slut hittade vi dock en bank som var villiga att lyssna på oss, om än motvilligt. Men än i dag tycker jag att det är väldigt konstigt att ingen bank likt den Norska Husbanken erbjuder någon form av bolån för energisnålt byggande, säger Andreas.

Men sen gick det snabbt. Tomten planades ut, plattan gjöts och en genomgång hölls för alla hantverkare innan de startade om vad de skulle tänka på och vikten av täthet.

– Jag agerade projektledare och försökte förutse alla moment som bygget innebar. Det var en lärorik period som upptog all min vakna tid – ibland till och med sovtid.

Huset skulle byggas i två etapper där etapp ett bestod av sovrum, vardagsrum, toalett och teknikrum.

Under byggtiden var studiebesöken få, några enstaka tv bolag kom på besök men i övrigt var det lugnt och i januari 2008 var etapp ett klar.

Då arrangerades en invigning av huset som fick namnet Passivhus Granbäck. Pressinbjudningar gick ut och websidan granback.se, som Andreas startade vid köpet av tomten, uppdaterades.

– Dessutom tog jag kontakt med en bekant till oss som lyckades leverera en inbjudan till USA:s dåvarande ambassadör här i Stockholm, Michael Wood.

Michael Wood, som visade sig ha ett stort intresse av energisnålt byggande, tackade ja och det skulle visa sig lyfta invigningen till en helt annan nivå

 – Plötsligt tackade både Tass och Reuters ja till inbjudan samt ytterligare ett trettiotal reportrar från både tidningar, tv och radio.

– Invigningen var en succé och websidan fullkomligt exploderade.

Etapp två gick väldigt snabbt, tack vare att mycket redan sedan tidigare var förberett. Det som tog tid var att få på puts på hela fasaden samt övrigt utearbete så som altan, trädgård och solpaneler.

Andreas får många frågor om sitt hus och en av de mest frekvent förekommande frågorna är vad som var svårast med att bygga ett passivhus.

– Egentligen var det inte någon specifik del utan helheten. Att få alla delar på plats, att få alla inblandade parter att inse vikten av tätheten. Det var svårast. Allteftersom vi nu har bott i huset så har vi insett ett antal saker som vi borde ha gjort annorlunda. Vi skulle anlitat en arkitekt för planering av bostadsyta. Som vi har det i dag så har vi ganska mycket tomyta. Visserligen härligt och lite lyxigt, men knappast optimalt.

– Dessutom så skulle en arkitekt som är insatt i passivhus kunnat hjälpa oss att optimera fönsterytan. Jag skulle inte vilja säga att vi har det mörkt inne för det har vi inte, men vi har missat en del utsikt på vissa ställen där vi på ritningarna uppfattade det som att vi skulle haft utsikt på ett annat sätt.

En annan sak som Andreas och Linda har fått erfara är solinstrålningens konsekvenser i ett passivhus.

– I vårt vardagsrum så har vi ett skjutglasparti med U-värde 0,9 som leder ut till altanen. Direkt ovanför altanen har vi en balkong som skyddar all solinstrålning på sommaren väldigt effektivt och ger ett behagligt inomhusklimat. Det kan vi dock inte säga om sovrummet. Där skulle vi sätta upp en utvändig solavskärmning vilket inte gjordes första sommaren. Kontentan blev, då även sovrummet ligger i rakt söderläge att inomhustemperaturen i detta rum blev alldeles för hög.

När det gäller hushållsel och varmvattenförbrukning i ett passivhus är det också något som bör beaktas enligt Andreas. Det handlar inte bara om klimatskalet.

– Varmvattenförbrukningen och hushållselen är ju en stor del i det den totala energianvändningen för de boende. Självklart så bör man ha de energisnålaste produkterna på marknaden, självklart så bör man ha LED-belysning och energisnåla blandare. Men frågan hur varmvattnet ska värmas upp kvarstår.

Det finns ingenting i regelverket för byggande av passivhus som anger det, något som Andreas Granbäck tycker är beklagligt.

– Jag är medveten om att såväl hushållsel som varmvattenförbrukning är väldigt individuellt och därmed svårt att ha med i ett regelverk, men om vi på allvar ska bygga energisnålt så borde självklart även hushållsel och varmvattenförbrukning vara med.

Som exempel nämner han passivhuset i Lindås. Efter mätningar utförda av SP så visade det sig att de hushåll med högst energianvändning använde dubbelt så mycket köpt energi som det med lägst energianvändning.

– Detta visar hur viktigt det är att även jobba med detta och inte enbart fokusera på klimatskalet. 

Passivhus Granbäck har valt en kombination av solpaneler och värmepump. Solpanelerna har visat sig vara väldigt effektiva större delen av året, men de ger inte något varmvatten på vintern.

– Där är tanken att vår värmepump ska hjälpa oss att få en lägre förbrukning. Tyvärr kände vi inte till avlopp och duschvärmeväxlare 2007. Om vi hade gjort det hade vi garanterat haft det installerat i dag, och jag skulle också ha tittat på möjligheterna till att använda BDT-vatten/gråvatten.

Passivhus Granbäck har fått en del kritik för att de inte har redovisat några siffror. Men det förklaras med att de valt att gå en annan väg.

– Vi ville hjälpa branschen framåt. Därför har vi öppnat upp vårt hem för att leverantörer ska kunna testköra sina produkter här. Vi byter således ut olika produkter i huset hela tiden och vårt hem har blivit ett slags testlaboratorium. Därför finns det ingen chans att vi kan redovisa korrekta siffror. Vi tycker dock att det är viktigt att företag har ett passivhus där de har möjlighet att realtidstesta sina produkter innan de implementeras i hustillverkarnas fastigheter. Det gagnar hela branschen, säger Andreas.

Familjen trivs bra och är nöjda med Passivhus Granbäck. Att huset skulle få så stor uppmärksamhet som det har fått kunde de inte föreställa sig.

– Fram till i dag har vi haft över 2 200 besökare och mer än 100 journalister från hela världen i Passivhus Granbäck, Stockholms första passivhus. Vi är väldigt nöjda med slutresultatet och hoppas verkligen att fler hus kommer att byggas som passivhus närmsta tiden. Det är viktigt inte bara för oss utan också för våra barn och barnbarn att vi börjar tänka på att bygga energisnålt. Jag väntar bara nu på att hustillverkarna ska börjar erbjuda passivhus som standardhus.