Marinmuseum får spektakulärt smygskal

Marcus Rosenholm

0

Sommaren 2014 kommer besökarna till Marinmuseet att få något nytt till livs. Då kommer den nya ubåtshallen att stå klar att ta emot. Första spadtaget är redan taget och det pågår febril verksamhet i projektet, både ifrån Statens fastighetsverk(SFV) som äger byggnaden och är byggherre, Marinmuseet som är hyresgäst och förstås de inblandade arkitekterna och byggföretagen. Det är HMXW arkitekter som ritat förslaget som nu byggs och det är Peab Sverige AB som är generalentreprenör.
Det befintliga marinmuseet stod färdigt 1997 är byggt på en lång pir i nära Hamnbassängen vid slup- och barkasskjulet på Stumholmen i Karlskona. Den är byggd i puts och trä och taket är täckt med plåt. Marinmuseum i Karlskrona har i sin samling två stycken ubåtar – HMS Hajen 1 från 1904 och HMS Neptun sjösatt 1978 – och för att kunna visa dem byggs nu ubåtshallen. Den nya byggnaden kommer att placeras sydost om Marinmuseum. Hajen var svenska Marinens första ubåt och Neptun hade en viktig roll när den sovjetiska ubåten U137 blev grundstött i Gåsefjärden på hösten 1981.

Museiattraktion i världsklass
Ubåtshallen kommer att innehålla Marinmuseums två ubåtar. Neptun är förstås tänkt att bli ubåtshallens höjdpunkt. Förutom att kunna uppleva båda dessa ubåtar inomhus ska det också vara möjligt att gå ombord på Neptun och uppleva en riktig ubåt från kalla kriget. Tillsammans med moderna utställningar, ljud och ljusspel vill Marinmuseum skapa en museiattraktion i världsklass.

Maria Lundkvist är projektledare för projektet ifrån SFV.
-Det absolut mest utmärkande för projektet ur SFVs synvinkel är att det mitt under produktionen kommer att levereras en ubåt. Under hela september månad i år kommer transport och lyft in på färdiggjuten platta att klaras av. Innan dess är tidplanen exceptionellt viktig att hålla. När väl ubåtarna är på plats kommer ett asymmetriskt och mycket omslutande skal att byggas – med dessa två ubåtar stående på plats. Det är oerhört viktigt för oss Att leverera en ubåtshall i tid till vår hyresgäst Statens maritima museer till den kvalitet vi lovat och absolut hålla oss inom projektbudgeten, berättar Maria.

Det är klart att ett sådant här projekt kan ha sina komplikationer och vi frågar Maria om det också.
-Det är trångt om utrymme för entreprenören med endast en tillfartsväg, vilket är över den enda bron som går över från fastlandet. Extremt belastad platta med mer än 250 pålar på en yta av ca 1 400 kvadratmeter.  Att gjuta plattan i sig är en utmaning då vi nu inser att grundvattnet har en direkt påverkan av havsytan. Vi ligger nära strandlinjen och ligger bara strax över grundvattennivån – vilket gör grundläggningen känslig för högt vattenstånd. Det innebär alltid en utmaning att bygga med kvarsittande hyresgäst, då vi hela tiden försöker göra vårt yttersta för att inte störa den pågående verksamheten.  Stumholmen i sig är ett populärt turistmål och en plats för Karlskronaborna sommartid – och det kan ju upplevas som störande med pågående produktion mitt i badsäsongen.  Vi arbetar aktivt med att informera och hoppas att Karlskronaborna har lite tålamod och kan se fram emot resultatet framåt våren 2014.

-I valet av arkitekter för projektet beslutade vi att HMXW arkitekter i Stockholm skulle få uppdraget, eftersom detta arkitektkontor drivs bland andra av Per Hederus och Björn Malmström. De var ansvariga under 1990-talet för att utforma Stumholmen och Marinmuseum efter att ha vunnit en tävling. Det var svårt att se en annan arkitekt göra en tillbyggnad till befintligt Marinmuseum som är väl ansett, mycket omtyckt och har satt en prägel på Stumholmen, avslutar Maria.

Bygget är indelat i två etapper. I den första kommer grundläggning och grundkonstruktion att ske. I anslutning till detta kommer ubåten Neptun läggas på plats – och det är ingen liten sak.  Neptun väger över tusen ton. Marken intill museet behöver förstärkas för att det ska lyckas. Sedan, i etapp två byggs det yttre skalet och till sist görs resten klart.

Det är Björn Mamström på HMXW arkitekter som är ansvarig arkitekt för projektet.
-Huvudbyggnaden är ju en stor ren kropp, men på andra sidan finns ju en småstadsbebyggelse. Dessa motiv kände vi inte att det gick att gå vidare med utan vi sökte efter något annat motiv, gärna lokalt. Vi fann att det i Karlskrona byggs korvetter i stealthformer och vi kom fram till att detta formspråk kanhända kunde vara möjligt. Lokalt men traditionslöst. Det är ju en väldigt trång tomt som vi ska få in ett stort föremål på. Den största ubåten är ju nästan femtio meter lång. Att Karlskrona är världsarv ger ju också det att vi får ta hänsyn. Vi ville skapa något som egentligen inte skulle tolkas som en byggnad utan mer som ett föremål, ett skal. Vi har använt rostfri plåt i det skalet som sluter ganska tätt kring ubåtarna. Utanför placeras en vattenspegel för att reflektera in solskimmer. Ubåtshallen har ingen egen entré utan det är tänkt att man ska gå in genom den vanliga entrén för att sedan gå till den särskilda avdelning som ubåtshallen utgör, berättar Björn.

Finansieringen är förstås viktig att få till i ett sånt här projekt. I december 2011 gav Regeringen sitt godkännande till SFVs finansieringsplan. Museet kommer att kosta i varje fall runt hundra miljoner att bygga. Projektet är också delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Karlskrona kommun och en del privata investerare. Ubåtshallen ses som ett viktigt projekt inte bara för Karlskrona utan för hela Blekinge. Karlskrona skall garantera biljettintäkter motsvarande 750 000 kronor per år för museet.

Pionjärbåt och ”Whiskey on the Rocks”
De två ubåtarna besökarna kommer att få uppleva är förstås viktiga delar av Sveriges marina historia. Människan har försökt göra undervattensfarkoster sedan 1600-talet, men det sägs att den första riktigt användbara ubåten inte sjösattes förrän 1897. Jules Verne skrev sin ”En världsomsegling under havet” om ubåten Nautilus och kapten Nemo så tidigt som 1870. Att svenska försvaret då redan 1904 skaffade sin första ubåt Hajen känns i det perspektivet ganska spännande. Museet kommer att ha en ganska tidig ubåt till påseende.

Hallens andra ubåt Neptun är förstås en betydligt senare och större skapelse. Elva meter hög och nästan femtio meter lång och kunde gå ner till 300 meters djup. För att ytterligare förstärka den psykologiskt hade den också mottot ”Rex Maria”, Havets Konung. Inte illa!  Neptun spelade en inte helt oviktig roll i dramat då den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Gåsefjärden utanför Blekinge på hösten 1981. Genom en kapplöpning lyckades Neptun hindra en rysk bogserbåt på väg att gå in Gåsefjärden i syfte att helt fräckt dra loss ubåten.

Då, 1981, höll U137 u-läge och först 100 meter innan Gåsefjärden smalnar gick den upp till ytan. Då i förvissning om att den låg i radarskugga. Sedan vet vi hur det gick. Ubåten gick på grund, marinen och Regeringen hade bråda dagar och de ryska diplomaterna också. Spekulationer om kärnvapenbestyckning och att ryssarna var där på specialuppdrag förekom. Ryssarna hävdade navigationsfel. Allt detta hindrade inte att vänskapsband knöts mellan ryssar och svenskar. Det dracks ”ryskt te” vilket inte var att leka med och det talades mycket om ishockey. U137 var en ubåt kallad Projekt 613 eller ”Whiskey-klass” – en sovjetisk ubåtsklass under kalla krigets inledning. Ubåtstypen byggdes i 226 exemplar åren 1951–1957. Hela incidenten i Gåsefjärden går därför också under smeknamnet ”Whiskey on the Rocks”.

Att ubåtshallen nu byggs och blir inspirerad av stealthteknik är ju lite spännande. Om U137 hade varit byggd med sådan teknik hade den kanske inte behövt oroa sig för att bli upptäckt av svensk radar och kanske inte hade gått på grund där i Gåsefjärden. Och det känns självklart att ubåtshallen bör ligga just i Blekinge, men inte bara för ubåtsincidentens skull. Neptun är i delar också byggd i Karlskrona, men förstås också på Kockums i Malmö.

Och hur kommer det att gå för museet när det väl öppnar med sitt nya ubåtstillskott? En onlineenkät visar hittills att runt 77% tror på succé och bara 23% tror att museet ska floppa. Optimistiska tongångar i Karlskrona uppenbarligen, vilket också måste ses i ljuset av det klassiska Karlskronauttrycket “Det gaur ente“ (vilket betyder “Det går inte” på rikssvenska. Dags att skriva om det uttrycket – för det går visst alldeles utmärkt!