Klassiska bron spricker - tvingas bytas ut

Bockar, pålar och lådbalkar minimerar risken för att större sättningar uppkommer ifall ett bågbortfall inträffar mellan stödkonstruktionerna.

– Syftet med förlängningsåtgärderna är att minimera risken för akuta avstängningar av bron. Skicket på Vasabron är inte så bra, berättar Tomas Pettersson, senior projektledare på Trafikkontoret i Stockholms stad.
Trafikverket räknar med en livslängd på sina anläggningar på 120 år. Vasabron är 147 år.

– Det är en gammal stålbro och utmattningen av stålet uppkommer bland annat när det utsätts för väder och vind. Det är den största risken för bron. Stål åldras och blir sprött och töjningsgränsen försämras ju äldre stålet blir. Det är 270 kända sprickor och det spricker hela tiden. Vi har 150 kända nitbrott, säger han och fortsätter:

– Den stora risken är alltså inte den trafikerande belastningen på bron, som gör att bron riskerar spricka än mer, utan det är vädret som är den stora faran. Men vi har ändå begränsat axeltrycket på bron för trafikeringen.

Varför har man inte bytt ut bron tidigare?

– Alla komplexa projekt är en långvarig process med många faktorer som Stockholms stad måste ta hänsyn till. Och såklart en ekonomisk påverkan. Det är inget billigt projekt. Vi har övervakat bron en längre tid med töjningsgivare och avvägningsmätning. Konstruktörerna beräknar att en total kollaps av ett bågverk inte är särskilt troligt, förklarar Tomas Pettersson och tillägger:

– Men för att säkerställa en förlängning av brons livslängd har vi satt upp lådbalkar med pålar om något bågspann skulle gå av. Förlängningsåtgärderna har utförts under 2025 och ska funktionsmässigt ge oss en viss säkerhet kring livslängden på bron i väntan på beslut om att ersätta den vilket är en miljardinvestering – mitt i Stockholm.

Då förväntas bron bytas ut

Det stora projektet behöver lång tids planering. Själva brobytet förväntas pågå mellan 2031 och 2034 då trafiken kommer att ledas om.

Stadsmuseet i Stockholm har blåmärkt bron vilket innebär att den anses ha ”synnerligen” högt kulturhistoriskt värde.

– I nuläget ska bron ersättas med en liknande bro med samma utseende då den har ett högt kulturvärde för Stockholms stad. Återvinning av material är en viktig del i projektet och vi siktar mot att bron utförs i fossilfritt stål vilket är en utmaning men ett led i den gröna omställning som Stockholms stad arbetar med i sina projekt, berättar Tomas Pettersson.

Inte mycket plats under broarna

En av de största utmaningarna kommer att bli att hantera logistiken.

– Hur bron kommer att behöva byggas är en utmaning. Det finns givna begränsningar i vikt och ytor på intilliggande anläggningar och broar som Centralbron. Det är inte heller så hög frigång under Centralbron för olika flytetyg eller djup då tunnelbanan går i anslutning till Centralbron, säger Tomas Pettersson och avslutar:

– Trafiken måste löpa på hela tiden. Stockholm stannar inte av för att vi byter ut Vasabron. Men det kommer att gå.