Medvind för Vindkraft

Hur tryggar vi vår elförsörjning smartast i framtiden? Helst  utan att förstöra miljön. Sätter vi fingret i luften och känner efter hur vinden blåser kanske det är just vindkraften vi känner?

Mycket av det offentliga samtalet om energi handlar idag o matt vi måste finna hållbara lösningar inför framtiden. Enligt branschföreningen Svensk Energi  är Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. De skriver på sin sajt att vi  i Sverige 2012 med vind producerade drygt sju Terawattimmar el , cirka fem procent av den totala elanvändningen. Det finns cirka 2 800 vindkraftverk i Sverige.

En annan god källa till kunskap om vindkraft utgör den nationella vindkraftsorganisationen Svensk Vindenergi. De skriver ”Svensk vindel kan bidra till minskade utsläpp i Europa samtidigt som den genererar exportinkomster till Sverige. Vindkraftsel kan bli Sveriges nästa stora gröna exportvara.”

FN:s klimatpanel (IPCC) menar att utsläpp av växthusgaser orsakar den pågående klimatförändringen. Enligt IPCC måste utsläppen av växthusgaser minst halveras innan 2050. Elproducenterna måste med andra ord tänka i nya banor. En viktig energikälla för att minska koldioxidutsläppen är vindkraft.

En ökning av elproduktion baserad på förnybara källor kommer att bli avgörande för framtiden. Vindkraft  skulle kunna stå för försörjningen av den rena och utsläppsfria elen. Energimyndighetens prognoser indikerar att vi kommer att kunna producera mer el redan år 2020 än vad vi behöver själva. Sverige kommer snart att kunna börja exportera grön el.

Energimyndigheten tror att vi kommer att producera 12,5 Terawattimmar vindkraft år 2020 inom den beslutade ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. Med en jämn utbyggnadstakt till 2020, skulle därmed omkring 273 Terawattimmar ny el från vindkraft produceras inom ramen för elcertifikatsystemet. Om den elproduktionen ersätter kol skulle det innebära att koldioxidutsläppen minskar med cirka 272 miljoner ton.  Det motsvarar drygt en sjättedel av de svenska utsläppen av växthusgaser 2009. Svensk vindkraftsel kan alltså bidra till minskade utsläpp samtidigt som den skapar exportinkomster.

Vad har Sverige för möjligheter att producera vindkraft? Det finns enligt många goda förutsättningar för en både snabb och relativt storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige. Vindkraft kan byggas i goda vindlägen och är då ekonomiskt konkurrenskraftig .

Svensk elproduktion har traditionellt skapats på två vis – via dels vattenkraften och de utbyggda älvarna och det andra viset har varit kärnkraft. Nu börjar ett tredje förnybart alternativ vad gäller elproduktion på att skapas. Vindkraft är den förnybara energikälla som inom den närmaste tiden verkar ha störst potential att  kunna överbrygga till mer förnybara samhällen. Vindkraften under växte över hela världen med 31 procent 2009 trots både finanskris och lågkonjunktur. I USA 2009 stod vindkraften för 63 procent av nya energikällor. Kina är nu världens snabbast växande vindkraftsmarknad.

Vindkraften i EU-området förväntas stiga från de drygt fyra procent av elanvändningen år 2009 till fjorton procent år 2020.  Sverige verkar inte ha samma utbyggnadstakt. Det framgår av de tjugosju medlemsstaternas nationella handlingsplaner till EU, enligt en sammanställning av European Wind Energy Association (EWEA). Irland förväntas ha störst andel vindkraft år 2020 med trettiosex procent, följt av Danmark med trettioen procent. Tyskland förväntas uppnå nitton procent.

Sverige har hög potential att bygga vindkraft stor tack vare tillgång till stora markområden med goda vindförhållanden. Sverige har tjugosex procent större landyta än Tyskland, bara en niondel så många invånare och betydligt bättre vindlägen. Den teoretiska potentialen för svensk del är enorm, både på land och till havs. Vindforskningsprogrammet Vindforsk har i en rapport skrivit att den teoretiska potentialen skulle vara 510 Terawattimmar per år på land och 46 Terawattimmar per år till havs. Vindkraft har stora fördelar gentemot annan elproduktion då den är oberoende av bränsle. Teknikutvecklingen har också gjort vindkraft konkurrenskraftig i jämförelse med annan ny elproduktion när den byggs i goda vindlägen. Sedan 1980-talet har priset för vindkraftel sjunkit med 80 procent. I dag kostar det mellan sextio och sjuttio öre att framställa en kilowattimme el med ett modernt vindkraftverk.

Opinionsundersökningar visar att vindkraft är en av de mest populära energikällorna i Sverige. Enligt EU-kommissionens Eurobarometer från 2010 ser åttiofyra procent av EU-medborgarna och åttiosex procent av svenskarna positivt på vindkraft. EU-kommissionen har frågat över tjugosex tusen personer om deras inställning till åtta olika teknologier. Solenergi (med åttiosju procent) och vindkraft (med åttiofyra procent) toppar listan.

Energimarknadsinspektionen vakar över energin
Energimarknadsinspektionen(EI) är regeringens tillsynsmyndighet för energimarknaden och har som uppgift att se till att energimarknadens spelregler följs för el, naturgas och fjärrvärme. EI har cirka hundra anställda och huvudkontoret ligger i Eskilstuna. Historiskt kommer EI ur Nutek och blev sedan 1998 en autonom del av Energimyndigheten. Sedan 2008 är dock EI en egen myndighet. EIs mål är att Sverige långsiktigt ska ha hållbar, säker och effektiv tillgång till energi.

Vid behov föreslår EI lagändringar och andra åtgärder för att energimarknaderna ska fungera ännu bättre. Det är viktigt att energimarknaderna har medvetna kunder som känner till att man kan välja elhandlare och påverka sin förbrukning. EI kontrollerar också att företagen följer gällande konsumentregler. Elmarknaden i Sverige avreglerades 1996. Idag är Sverige en del av den europeiska elmarknaden. Elen produceras både hemma och utomlands – och den transporteras i ett sammanlänkat elnät över hela landet.

Energiverksamheten kan delas upp i tre delar:Produktion,  distribution och handel. EI styr inte över produktionen av el. Däremot granskar EI elnätsverksamheten, och kontrollerar elhandlarna.

Distributionen av el sköts av elnätsföretag som har monopol inom sitt geografiska område. Företagen får ha monopol för att det skulle vara samhällsekonomiskt och miljömässigt olämpligt att bygga parallella nät över hela landet. Det finns för idag cirka 170 elnätsföretag. EI kontrollerar att de avgifter elnätsföretagen tar ut är skäliga. EI prövar på förhand hur stora intäkter ett nätföretag är berättigat till under en fyraårsperiod. EI kontrollerar kvalitet på elleveranser och avbrottsrapportering  i elnäten. EI undersöker också vad nätföretagen gör för att undvika avbrott i framtiden. EI väger in kvaliteten på leveransen när vi reglerar elnätsföretagens intäktsramar. Sämre kvalitet kan leda till lägre avkastning för ett elnätsföretag. EI utfärdar också tillstånd till elnätsföretag för att bygga och driva elnät på allmän mark.

När det gäller handeln med el så är det en fri marknad. Varje elkund bestämmer själv vilken elhandlare man vill handla av. Idag finns cirka 120 elhandelsföretag. EI informerar elkunderna om möjligheten att välja mellan elhandlare och olika typer av avtal. EI hanterar också elreklamationsärenden. Elpriskollen.se är EIs webbtjänst där elkunder kan jämföra priser och avtal mellan olika elhandlare. Elhandlare är skyldiga att kontinuerligt rapportera sina vanligaste avtal till EI. EI följer även upp att företagen ger rätt information till kunderna. Varje vecka analyserar EI och för statistik över prisläget på elbörsen. Veckostatistiken skickar EI sedan till cirka 2000 abonnenter.

Anne Vadasz Nilsson är Generaldirektör för Energimarknadsinspektionen (Ei). Hon berättar att det stora trycket på tillståndssidan på Ei idag beror på att det ansluts mycket vindkraft till elnäten och att det ofta kräver nya tillstånd. Ibland är det dessutom vindkraftsaktörerna som själva bygger anslutningsledningarna och söker om tillstånd. Näten mellan olika vindkraftverk som ligger nära varandra kräver däremot inga tillstånd. Vilka krav ställer då de nya förutsättningarna på elnäten, Ei och aktörerna?
– På kort sikt gäller det förstås för vindkraftsaktörerna att kunna ansluta till elnäten. Det finns en anslutningsplikt för nätägarna om det inte finns några särskilda skäl. På en del ställen har detta varit lite knepigt, eftersom det kan krävas förstärkningar i de befintliga näten för att vindkraften ska kunna anslutas. Då uppstår det frågor om vem som ska betala om det sedan ansluter sig ny vindkraft till samma nät. Detta brukar man kalla för tröskeleffekter. Regeringen har beslutat om en övergångslösning där Svenska kraftnät ska hjälpa till så att kostnaderna ska kunna fördelas men dessa frågor hamnar säkert på Eis bord i förlängningen, berättar Anne.

En annan fråga handlar om att det är viktigt att skilja produktion och handeln med el och distribution av el. Distributionen är ett naturligt monopol, medan produktion och handel är en fri marknad. Hur ser Ei på det?
– Att dela på dessa är fundamentalt och väldigt viktigt. Det handlar om att den konkurrensutsatta marknaden ska fungera utan subventioner från monopolet. Alla vindkraftsaktörer har inte varit så insatta i detta och andra frågor kring vad som krävs för att få tillstånd och vilka skyldigheter man har när man har fått detta men här har vi nu en bra dialog med dem. Vi har haft seminarier och liknande för att se till att det ska fungera bra, fortsätter Anne.

Det finns också ett ökat intresse bland privatpersoner att producera egen vindkraftsel, via egen vindsnurra på tomten eller via en gemensam för ett bostadsområde. Hur ser Ei på det?
– Det finns förstås komplikationer med att ställa upp vindsnurror på en enskild tomt. Det kan handla om att grannar störs till exempel men det är ingen direkt fråga för EI. Däremot finns också diskussioner om att ge skattelättnader för de som producerar egen el och även egen producerad vind kommer att räknas in i detta. Detta är bra menar Anne.

På längre sikt menar hon att det kan komma att bli en större utbyggnad av vindkraft i Sverige. Hon tror att det leda både till ökad export och import mellan länderna i Europa.
– Det är också viktigt att näten har kapacitet att klara en stor utbyggnad av vindkraft, både inom landet och mellan länder. En särskild utmaning är att näten ska hantera mycket mer kraft som inte går att styra, som till exempel vind. Näten är i delar hårt belastade redan idag och det gäller även mellan länder. Inom Europa pågår ett arbete med att stimulera byggandet av mer överföringskapacitet mellan länderna och det finns en projektlista kallad Project of Common Interest(PCI) som viktiga projekt kan anmälas till, avslutar Anne Vadasz Nilsson.

Det ser ut som om vindkraften får medvind i framtidens Sverige och blir troligen en viktig del i landets övergång till mer hållbar elproduktion. Men samtidigt som en stark expansion på vindområdet kan förutses är det av vikt att marknaden hålls under uppsikt. Vi vill ha vindkraft, men vi vill inte bli blåsta. Det är därför myndigheter som Energimarknadsinspektionen finns.