Rekordhögt stöd för ny kärnkraft

Myrna Whitaker

0

Nästan hälften av svenskarna kan tänka sig ny kärnkraft visar en ny opinionsundersökning från Novus. Enligt undersökningen vill 46 procent av de tillfrågade fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer, och över hälften, 57 procent, tycker att kärnkraft kan vara ett medel för att klara klimatmålen.

Bland förstagångsväljare är stödet för ny kärnkraft 37 procent medan 58 procent ser klimatnyttan med kärnkraften. Energifrågor har dessutom fått ett något ökat intresse bland de som får rösta för första gången i valet 2022.

Kärnkraftens roll i det svenska elsystemet och i klimatutmaningen fortsätter att engagera. Varje år genomför opinionsinstitutet Novus mätningar för att kartlägga svenskarnas inställning till kärnkraft. Mätningarna är beställda av Analysgruppen, som är ett nätverk av experter och forskare från energibranschen, kärnkraftsindustrin och högskolor.

– Den senaste mätningen visar på ett rekordhögt stöd för kärnkraften. Vi har haft samma fråga och svarsalternativ sedan 2006 och aldrig tidigare har så många, 46 procent, svarat att de vill fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer, säger Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet och ordförande för Analysgruppen.

Enligt den senaste mätningen vill 46 procent av de tillfrågade fortsätta använda kärnkraft och vid behov även bygga ny, 31 procent vill fortsätta använda kärnkraft men inte bygga nya reaktorer, 10 procent har inte tagit ställning, och 14 procent vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut.

Personer i åldersgruppen 18-29 år tenderade tidigare att vara mer skeptiska till kärnkraft, men sedan några år tillbaka har deras stöd ökat. I den här undersökningen är det 37 procent som vid behov vill bygga nya reaktorer, 34 procent vill fortsätta använda kärnkraft men inte bygga nya reaktorer, 18 procent är osäkra och 10 procent vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut.

– Notervärt är att andelen i den yngre åldersgruppen som vill lägga ned kärnkraft med politiska beslut har minskat från 30 procent till 10 procent på fyra år. Min gissning är att den yngre gruppen inser att varje kilo koldioxid räknas och att vi då inte har tid att stänga fullt fungerande reaktorer i förtid, säger Mattias Lantz.

På en fråga om kärnkraften kan vara ett medel för att klara klimatmålen svarar drygt hälften, 57 procent, att den kan det till stor del eller helt och hållet medan 21 procent svarar att den endast kan det till liten del eller inte alls. Lika många, 21 procent, svarar varken eller. Samma fråga ställs varje år i Finland och stödet i Sverige är faktiskt något högre än där. I Finland svarar 51 procent ja och 16 procent nej på samma fråga.

Förstagångsväljare 2022 om kärnkraft och klimatmålen

Samma frågor har ställts i en separat undersökning till de ungdomar som får rösta för första gången i valet 2022. Där är det 37 procent av förstagångsväljarna som vill fortsätta använda kärnkraft och vid behov även bygga ny, 35 procent vill fortsätta använda kärnkraft men inte bygga nya reaktorer, 11 procent har inte tagit ställning, och 17 procent vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut.

På frågan om kärnkraften kan vara ett medel för att klara klimatmålen svarar 58 procent av förstagångsväljarna att den kan det, medan 23 procent svarar att den inte kan det.

– Andelen osäkra bland förstagångsväljarna var relativt hög när vi ställde frågorna första gången 2019. Sedan dess har andelen som stödjer fortsatt användning av kärnkraft, och som ser den som ett medel för att klara klimatmålen, ökat medan andelen osäkra har sjunkit, säger Mattias Lantz.

Förutom klimatutmaningen har debatten under det senaste året präglats av frågor som kärnkraftens roll i ett stabilt elsystem, slutförvarsfrågan, och nedläggning av två reaktorer i Ringhals. Men även nya frågor har dykt upp, som ett ökat elbehov och de möjligheter små modulära reaktorer kan ge i ett fossilfritt samhälle.

– Intresset för energipolitik har varit lågt bland ungdomar, men de senaste två åren har vi sett en viss förändring, säger Viktor Wemminger vid Novus. Från en låg nivå har andelen som anger energipolitik som en viktig fråga nästan fördubblats från 10 till 18 procent av de tillfrågade förstagångsväljarna. Miljö och klimat, sjukvården, och skola och utbildning är de frågor som förstagångsväljarna tycker är viktigast.