4 trender inom byggandet av skolor

Emilia Granberg

0

När det planeras för nya skolor finns det mycket att tänka på. Det handlar om allt från storlek och byggmaterial till hur läromiljöerna ska planeras och vem som ska få i uppgift att bygga den nya skolan. Vi har pratat med Magnus Anclair som driver arenan Forum Bygga Skola, som berättar om fyra trender vi ser alltmer av när nya skolor ska byggas.

Att tiderna förändras är ett faktum inom de flesta näringsgrenar, inte minst inom byggbranschen. Här går vi mot nya sätt att bygga skolor, både genom teknik och i tankarna om hur skolor ska byggas. För att få lite bättre koll på hur tankarna går kring bygget av skolor har vi pratat med Magnus Anclair som leder arenan Forum Bygga Skola – en nationell nätverksarena för alla aktörer som är delaktiga i processen att planera, bygga och renovera skolor.

Fyra trender

Enligt Magnus finns det några förändringar som skett de senaste åren när det gäller att planera och bygga skolor. Bland annat går det se att nya skolor tenderar att bli större skolor, både sett till fler elevantal och större huskroppar.

– Att nya skolor tenderar att bli större kan dels bero på att det inte finns tillräckligt många tomter och att det både är mer ekonomiskt och energieffektivt. Det är en utveckling som jag tror kommer fortsätta, men vi kan samtidigt se att det finns signaler om att vissa säger stopp för större skolbyggen och vill satsa på mindre. Så jag tror inte att mindre skolor kommer sluta byggas, men över lag ser vi en trend att de nya skolorna ofta byggs till större skolor, säger Magnus Anclair.

En annan trend inom byggandet av skolor är att allt fler skolor byggs för att möjliggöra flera typer av läromiljöer än vad den traditionella korridorsskolan normalt erbjuder. Så kallade hemvistskolor och andra sätt att organisera sig i än den traditionella klassen blir allt vanligare för att bidra till mer varierade möjligheter att undervisa på.

– Det här är en trend som går åt båda hållen och det byggs fortfarande nya korridorsskolor. Men det går ändå att se att fler och fler skolor byggs som hemvistskolor. Båda typerna av miljöer funkar, men en kontrollfråga jag tycker vi borde ställa oss är om undervisningen blir likvärdig när korridorsskolor och hemvistskolor ibland kan vara så olika.

Den tredje trenden har att göra med hur kartan av vem som ska bygga, äga och förvalta skolan har förändrats. Förr ägde kommunerna i princip alla skolor och när friskolereformen kom var det vanligt att friskolan hyrde in sig i en gammal skola eller någon annan lokal. Men sedan dess har trycket på att bygga om och bygga nytt ökat storartat, vilket bland annat lett till en ny affärsmodell där fastighetsbolagen både utvecklar, bygger och hyr ut nya skolor.

– Det finns både för och nackdelar med den nya affärsmodellen. En fördel kan vara att fastighetsbolagen idag kan ha större erfarenhet av att bygga skolor, eftersom flera kommuner är så kallade sällankommuner som inte byggt skolor på väldigt många år. Samtidigt kan en nackdel vara att kommunerna tappar kontrollen av utvecklingen av fastigheterna där skola bedrivs när de inte längre äger fastigheterna. Men frågan är inte så svartvit som ibland framställs i debatten – det gäller att jämföra med rätt saker, och i takt med att erfarenheterna av detta sprids kommer säkerligen det positiva att överväga, menar Magnus.

Till sist har vi den fjärde trenden, en trend som handlar om ny teknik och hur skolorna förändras till smarta skolhus. Det smarta skolhuset handlar om att skolorna får nya system med allt från digitala tvillingar till optimering av ventilation och energi. Samtidigt handlar det också om att koppla ihop dessa system med verksamheten för att öka kvalitén på undervisningen och för alla som vistas i skolan.

– Med de här systemen kan man med hjälp av sensorer förstå var det oftast finns lediga lokaler för att kunna utnyttja dessa bättre. Sensorerna kan också känna av ifall det behövs föras till mer frisk luft i en viss del av skolan om det befinner sig mycket folk där, precis som belysningssystemet kan programmeras för att förstärka olika läromiljöer. Samtidigt är det smarta skolhuset en hjälp för säkerheten eftersom sensorerna kan visa vart det finns människor vid till exempel en brand, säger Magnus Anclair.

Bättre vägledning

Något som sammanfattar bygget av skolor är att det finns flera vägar att gå och att mycket bara är riktlinjer – inga bestämda regler. Det är något som Magnus Anclair tycker borde förändras, i alla fall till viss del, för att eleverna ska få lika förutsättningar och för att byggbolagen ska få en bättre vägledning i sitt bygge.

– När man ska bygga en skola handlar det mer om rekommendationer än regelverk vilket både kan bli en utmaning och ett problem. Allt måste absolut inte vara likadant, men det är intressant hur en så pass viktig samhällsinstitution kan ha ett så pass löst regelverk gällande vilka kvaliteter och funktioner vi vill få ut ur det. Det här är en diskussion som jag tycker är viktig att ta upp, och jag tror att många skulle vara hjälpta av att ha lite fler riktlinjer.

Magnus Anclair, ledare för arenan Forum Bygga Skola
Foto: Privat