Socialdepartementet: ”Miniminivåer syftar inte till att leda och driva utvecklingen”

Boverket som är ett statligt verk under Socialdepartementet har fått klä skott för att energikraven i BBR inte skärpts trots snabb teknikutveckling och att motsvarande krav i grannländer skärps betydligt. Nyligen har även regeringen efter intern förhandling partier emellan stoppat kommuners möjligheter till att ställa egna energikrav, vilket bland annat utmynnat i protester från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Här svarar Ulf Perbo, statssekreterare hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall på frågor om hur regeringens strategi ser ut.

Samtliga tidigare utredningar från Boverket har ju fått kritik för att de inte sett eller förstått den snabba utvecklingen av energieffektiv teknik och hur ett uppdaterat regelverk kan bidra till att skapa incitament/uppmuntra till att bygga energieffektiva byggnader. Är det inte troligt att Boverket även denna gång vidhåller sin försiktiga position?
– Syftet med BBR, inklusive energikraven, är att säkerställa samhällets miniminivå vad gäller krav. Miniminivåer syftar inte till att leda och driva utvecklingen. Men Boverket är lyhörda och arbetar konstruktivt. I en remiss föreslår de fler byggnadskategorier i energiavsnittet vilket möjliggör fler differentierade kravnivåer.

Om klimatproblematiken och målet om att reducera fossil energi inom Europa kräver att byggnaderna kommer ner på nollenerginivån:
Är det verkligen dagens (bygg)kostnader som ska vara utgångspunkten? Borde inte frågan snarare gälla hur byggreglerna i samverkan med andra styrmedel ska möjliggöra att byggnaderna till 2020 kommer ner till avsedd nivå?

– Det är viktigt att ta hänsyn till energikravens effekter på övriga tekniska egenskapskrav samt samhällsekonomiska, fastighetsekonomiska och miljömässiga aspekter. Byggkostnader och hälsoaspekter med mera kan inte ignoreras i sammanhanget. Energiförbrukningen i samband med byggnadernas uppförande måste också beaktas.

– Boverket och Energimyndigheten har för närvarande i uppdrag att utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader. Boverket ska även föreslå en definition och riktlinjer för så kallade nära-nollenergibyggnader.

– IPCC:s vetenskapliga underlag bör vara vägledande i utformningen av klimatpolitiken. Det är därför också nödvändigt att beakta konsekvenserna av att koldioxidutsläpp från el- och värmeproduktion ingår i det europeiska handelssystemet  EU/ETS.

I Sverige har vi det väl förspänt med en stor del förnybar energi i vår energiförsörjning. Då kan det vara lätt att slå sig till ro och argumentera utifrån att våra byggnader redan använder så liten andel fossil energi. Om byggnader i Sverige kan dra ned på användning av biobränslen och el så skulle dessa kunna ersätta fossil energi i övriga Europa. Detta genom att vi skulle kunna vara exportörer av en betydande andel förnyelsebar energi. Alternativt skulle man kunna tänka sig att en effektivare energianvändning för byggnader skulle kunna överföras på industri och transport som har ett större beroende av fossil energi.
Hur ser Socialdepartementet på denna utmaning, dvs överföra förnyelsebar energi i byggnadssektorn till andra sektorer? Eller att se frågan i ett större Europeiskt perspektiv genom att kunna hjälpa andra EU-länder att uppfylla det totala åtagandet för medlemsländerna?

– Det är viktigt att vi använder vår rena och förnybara energi smartare. Det är därför regeringen till exempel satsar 125 miljoner kronor under 2014-2016 på främjandeåtgärder och demonstrationsprojekt för lågenergibyggnader. Syftet är bland annat att främja ny teknik som gör det möjligt att bygga mer energieffektivt.
Samtidigt är det glädjande att se hur byggnaders energi- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv får större uppmärksamhet. En betydande del av en fastighets klimatpåverkan orsakas av material och transporter i samband med uppförandet.

Varför har inte utredningsdirektiven också inkluderat önskemålet om en nordisk samordning av BBR så att byggmarknaden blir större än respektive nordiska land?
– Det pågår redan ett arbete med att ser hur byggreglerna i Norden kan harmonisera på ett bättre sätt. Boverket och Energimyndigheten har dessutom fått i uppdrag att redogöra för hur andra nordiska länder arbetar med nära-nollenergibyggnader.