Karlstad satsar på energieffektiva skolor

Att vara miljömedveten är inget självändamål för Karlstad kommun. Man satsar på energieffektiva skolor och minskar driftskostnader över lång tid framöver samtidigt som man får ett bra inom husklimat för den dagliga verksamheten.

Det finns flera exempel på kommuner som på olika sätt vill visa framfötterna när det gäller miljömedvetenhet. Både genom att på olika sätt uppmuntra energieffektivt byggande inom kommunen och att själv visa gott föredöme.

Karlstad kommun är ett exempel även på det senare. Den nya Hagaborgsskolan med både förskola och grundskola byggs enligt Miljöbyggnad Guld, vilket ställer stora krav på bland annat energieffektivitet. Ett annat exempel på ett pågående bygge är Alster Förskola som byggs som passivhus.
– Det finns ett krav från politiskt håll i kommunen där vi som tjänstemän skall ta fram alternativ till den traditionella byggprocessen. I fallet Alster har Teknik- och Fastighetsförvaltningen fått två miljoner extra för att bygga passivhus och bygga i trä, säger Tomas Karlsson på Teknik- och Fastighetsförvaltningen vid Karlstad kommun.

Just trä har man valt mot bakgrund att skogsindustrin är viktig för Sverige och i synnerhet för Värmland. Man ser även trä som ett mycket miljövänligt byggmaterial.

Det finns även ett krav att bygga en viss yta solceller totalt i Karlstad kommun för att utvärdera vad det ger i vinst både i pengar och miljö.
– Det målet är nu uppnått med Alsters förskola och skall utvärderas. Alster är nu självförsörjande gällande driftel, konstaterar han.

En återkommande och relevant fråga gällande energieffektiva byggnader är kostnadsfördyringen jämfört med ”traditionella byggmetoder” och att ”bara” nå upp till BBRs minimikrav.
– Jag skulle vilja påstå att det inte är särskilt mycket dyrare. Det handlar mer om rätt val med start hos arkitekt, säger Lisa Falkenström, utvecklingsledare Miljö på Skanska.

Rätt utformning på byggnaden, täthet, solavskärmning, fönsterareor och teknikval är avgörande menar hon. Sedan måste man ställa rena produktionskostnader i relation till hållbara investeringar som lönar sig över tid.
– Det är klart att det tillkommer en del investeringskostnader i till exempel bergvärmeinstallation, något ökad isoleringstjocklek med mera, men för att veta att dessa lösningar lönar sig på längre sikt handlar det mer om att utföra livscykelanalyser, säger Jonas Widing, projektchef på Skanska.
 
Att vara miljövänlig är inget självändamål, menar Tomas Karlsson.
– Det är svårt att genomföra ändringar som är miljövänliga om det inte ger besparingar på sikt. Att man bara skulle se till miljön och låta det kosta vad som helst sker nog bara i den bästa av världar, säger han.

Lisa Falkenström förklarar att det finns gott om utmaningar när det handlar om att bygga en enplans förskola med stor öppna ytor inomhus som passivhus. Formfaktorn blir långt ifrån optimal.
– Största utmaningen är effektförlusten genom klimatskal. Omsorgsfullt arbete med täthet som sänkte luftläckaget är en bidragande faktor till byggnaden klarar kraven för passivhus.
 
Som komplement till ventilationen har man jobbat med solavskärmning med långt utdragen takfot och solavskärmningsgardiner. Även öppningsbara dörrar för vädringsmöjlighet.
– Sedan ger sedumtaket en jämnare temperatur som isolerar både mot värme och kyla, vilket gör det svalare på sommaren, avslutar Lisa Falkenström