Sveriges Hamnar: “Investeringsbehoven är enorma”  

Christopher Blanck

Sveriges hamnar rustar för framtiden med AI, autonoma fartyg och laddinfrastruktur för elektrifierad sjöfart. Men investeringsbehoven är så stora att statligt stöd krävs för att moderniseringen ska bli verklighet. Det menar Monika Przedpelska Öström, Branschchef på Sveriges Hamnar. 

Sveriges Hamnar är ett bransch- och arbetsgivarförbund inom Transportföretagen. I dag har förbundet hamnar från Strömstad till Piteå och består av flera tusen anställda via kommunala aktiebolag, hamnoperatörer, ett åkeri och andra bolag som är verksamma inom hamnar. Monika Przedpelska Öström menar det finns mycket jobb som behöver göras med hamnarna runt om i landet, och att investeringsbehovet är stort.  

– Jag skulle vilja påstå att investeringsbehoven är enorma för hamnarna. Vi behöver modernisera hamnarna genom upprustning av kajer. Sedan har vi nya krav som innebär att bland annat hamnarna ska ha laddinfrastruktur för fartyg vilket innebär en ganska stor utmaning för många. Att lägga ned elkablar i kajen är både svårt och innefattar stora kostnader. Dessutom ska det vara tillräcklig effekt för fartygen – det är inte som att ladda en lastbil, säger hon och fortsätter:  

– Vi har gjort en egen utredning för att försöka se effektbehovet och hur stora investeringskostnaderna faktiskt är och det vi kan se är att beloppen verkar bli väldigt höga. Det är inte rimligt att hamnen ska bekosta detta själva utan vi behöver investeringar från statens sida för att det ska vara möjligt.  

Osäkerhet kring USA:s tullar 

Det föränderliga globala handelsläget skapar just nu utmaningar för svensk utrikeshandel, inte minst till följd av de tullar som införts – eller aviserats – från USA:s sida. För Sveriges Hamnar innebär detta en osäkerhet kring framtida godsflöden, särskilt på exportsidan. 

– Det är i dagsläget svårt att ge en exakt bild av hur svenska hamnar kommer att påverkas, eftersom förutsättningarna kring tullarna ändras från vecka till vecka, säger Monika Przedpelska Öström. 

Vidare menar Monika Przedpelska Öström att, även om godsvolymerna generellt sett ser stabila ut i nuläget, bedöms de amerikanska tullarna kunna få negativa effekter längre fram.  

– Minskad export till USA skulle innebära både en direkt påverkan på svenska företag och indirekta konsekvenser för hamnverksamheten. Vi följer utvecklingen noga tillsammans med våra medlemsföretag och andra aktörer. Samtidigt är det viktigt att också ha ett längre perspektiv. När kriget i Ukraina en dag tar slut, väntar en omfattande återuppbyggnad. Det kommer innebära stora exportmöjligheter för svensk industri – och därmed ökade godsflöden genom våra hamnar, säger hon och tillägger: 

– Flera av Sveriges hamnar blickar mot framtiden och förbereder sig för att kunna hantera en sådan utveckling. Sveriges Hamnar verkar för att våra medlemmar ska ha goda förutsättningar att möta både akuta handelspolitiska utmaningar och framtida tillväxtmöjligheter – oavsett om det handlar om transatlantisk export, regional återuppbyggnad eller nya handelsmönster. 

Hur har Sveriges inträde i Nato påverkat hamnverksamheten? 

– Sveriges Natointräde har påtagligt förändrat förutsättningarna för svensk hamnverksamhet. I och med medlemskapet får Sverige en ny strategisk roll som transitland för allierade trupper och materiel, vilket innebär att våra hamnar – som redan utgör navet för 95 procent av utrikeshandeln – nu även måste kunna hantera militära flöden i fred, kris och krig. Det här ställer nya krav på infrastruktur, kapacitet och samverkan. För större hamnar med tillgängliga kajlägen finns ofta praktiska möjligheter att ta emot Nato-fartyg utan att den övriga verksamheten påverkas i större utsträckning. Men för mindre hamnar ser det annorlunda ut. Där kan ett militärt anlöp innebära att övrig gods- eller passagerarverksamhet tillfälligt behöver stängas ned, vilket får direkta ekonomiska konsekvenser.  

Pågående projekt i flera hamnar 

Inom Sveriges Hamnar pågår ett flertal initiativ där digitalisering, automatisering och AI är centrala inslag för att stärka konkurrenskraften och skapa flexibla och motståndskraftiga hamnar. I flera svenska hamnar bedrivs just nu konkreta projekt som tar sikte på framtidens teknik. 

Landsortsfarleden, som berör både Stockholmsregionens och Mälardalens hamnar, är ett exempel på hur farledsutveckling och digital planering går hand i hand. I Umeå drivs ett större projekt med fokus på automatisering och hållbar sjöfart, där RISE och Nova står bakom utvecklingsarbetet. I Ystad, Sundsvall och Norvik pågår satsningar på digital infrastruktur, en grundläggande förutsättning för en mer integrerad och datadriven logistik. 

I Göteborg, Gävle och Visby arbetar man redan aktivt med autonoma fordon och AI-baserad lastplanering. 

– Hamnarna är ständigt i rörelse. För att möta industrins behov, kunna ta emot nya typer av fartyg – både traditionella och autonoma – och samtidigt säkerställa robusthet i en föränderlig omvärld, krävs kontinuerlig utveckling. Teknikutvecklingen är inte ett mål i sig, utan ett verktyg för att stärka hamnens roll som nav för handel, försörjning och omställning, säger Monika Przedpelska Öström.