Innovationssprång i byggbranschen - datadrivna modeller ersätter ritningar

Hur skulle ni beskriva utvecklingen i byggbranschen just nu?

Maziar: Vi står mitt i ett skifte. Från ritningar och dokument till att arbeta helt modellbaserat. BIM-modellen är inte längre ett komplement, den är själva navet för projektering, produktion och i förlängningen förvaltning. I projekt som Kaj 16 i Göteborg ser vi hur det faktiskt går att driva ett bygge nästan helt papperslöst.

Marcus: Jag håller med. Det stora skiftet är att vi börjar tänka hela livscykeln redan i tidigt skede. När data från början är strukturerad och användbar får förvaltningen helt nya förutsättningar, det är viktigt att beställaren förbereder sig för detta så att de kan använda informationen på bästa sätt i sin verksamhet.

Varför sker det här just nu, vad är drivkrafterna?

Maziar: Framför allt handlar det om värde. Vi måste bygga mer hållbart, snabbare och kostnadseffektivare. Samtidigt har tekniken tagit ett stort språng. Idag finns plattformar som gör det möjligt att följa en modell i realtid genom hela processen. Den digitala mognaden har också vuxit. Mobila enheter och appar gör att fler än någonsin är bekväma med digitala arbetssätt, även om branschen fortfarande har en bit kvar att gå.

Marcus: Och i förvaltningen ser vi en tydlig efterfrågan på att kunna arbeta och kommunicera smartare med planerat underhåll, löpande drift och återbruk. När byggnader får en digital tvilling blir det mycket enklare att optimera och spara kostnader över tid. Hyresunderlag, systeminformation och kunskap om inbyggda komponenter blir mer lättillgängligt.

AB 25 och ABPU 25 kommer snart – hur påverkar det här branschen?

Maziar: För mig är det en katalysator. När modellerna får juridisk status kan vi inte längre behandla BIM som ”något extra”. Det blir själva bygghandlingen. Det ställer högre krav, men det höjer också kvaliteten på de data som levereras.

Marcus: Precis. För förvaltningen är det en trygghet att den modellen speglar den fysiska byggnaden. När data i relationshandlingen är kravställd och kontrollerad vet vi att vi har rätt grund för att förvalta smart. Viktigt att ta med sig är att beställarna behöver ta ägarskap över informationsplattformarna, själva eller genom att liera sig med en kompetent partner.

Vad är värdet av att arbeta helt datadrivet?

Marcus: Under projektutveckling och projektering möjliggör det bättre informationsspridning, beställaren och upphandlade parter har tillgång till rätt information, värdet är lika mycket långsiktigt. Efter avslutat projekt gör en digital tvilling att byggnaden lever vidare som en datakälla. Det öppnar för optimerad drift, smartare underhåll och möjlighet till återbruk av material i framtiden.

Maziar: För mig handlar det om kontroll och transparens. När vi bygger digitalt kan vi följa, spåra och säkra kvalitet i varje steg. Vi minskar risken för fel, vi sparar tid och pengar, och vi får ett bättre slutresultat.

Vilka är de största utmaningarna ni möter?

Marcus: En utmaning är datakvaliteten. Det räcker inte med ”en modell”, den måste vara korrekt, strukturerad och leva upp till kraven för förvaltningen. Det kommer att ta tid innan all traditionell dokumentation försvinner helt så förståelsen för hur man levererar modell, data och dokumentation som en helhet kommer fortsättningsvis att vara jätteviktig.

Maziar: Jag håller med. Branschen är fortfarande konservativ. Många är ovana vid det digitala och tvekar inför att ställa om. Men min erfarenhet är att när man väl ser nyttan, då vill man inte gå tillbaka.

Om man vill börja jobba mer datadrivet, var ska man starta?

Maziar: Ju tidigare man börjar, desto större chans har man att lyckas. Redan i förstudien behöver man bestämma vilken data som ska levereras i vilket skede och hur datans mognadsresa ska se ut. Sedan bygger man processerna runt det. Strategi och kravställning är helt avgörande.

Marcus: Ja, och man måste se det som en resa. Börja med att definiera verksamhetsnyttan för beställaren, få ordning på strategin för sin tillgångsförvaltning, bygg upp strukturen och utbilda organisationen. Då blir det mycket lättare att kravställa mot projekten samt att organisationen är redo när leveranserna ska tas emot och användas i löpande verksamhet.

Maziar, du jobbar just nu i Kaj 16, ett av Sveriges mest digitalt drivna projekt. Vad gör ni annorlunda där?

Maziar: Kaj 16 är speciellt eftersom vår kund Vasakronan tidigt bestämde att modellen skulle vara huvudbärare av all information. I praktiken betyder det att nästan allt finns i modellen, från projektering och produktion till arbetsmiljö och återbruk. Det kräver mer tid i början under projekteringen, men det hämtas igen i produktionen.

Jag brukar säga att vi har flyttat fokus till där värdet skapas, i dataflödet. Istället för att lägga all energi på att producera ritningar, lägger vi kraften på att bygga upp och kvalitetssäkra datan i modellen. När den är rätt från början får vi ett helt annat flyt i projektet, och det är där det verkliga värdet ligger.

Marcus, vad kan ett sådant arbetssätt ha för betydelse för en fastighets framtida förvaltning?

Marcus: Det betyder allt. Vi får korrekta och strukturerade data från början som vi kan använda direkt i en digital tvilling. Byggnaden blir i princip ”förvaltningsklar” redan vid överlämning. Det öppnar för helt nya möjligheter att optimera drift och underhåll, och att planera återbruk när byggnaden väl ska förändras i framtiden.

Om ni blickar framåt, hur ser ni på de kommande fem till tio åren?

Maziar: Jag tror vi snart slutar prata om ”BIM” och ”digitalisering”. Det kommer att vara en självklarhet. Att bygga med ritningar kommer kännas lika förlegat som att skriva för hand när man har en dator.

Marcus: Och jag tror vi kommer att se att fastigheternas digitala tvillingar blir lika viktiga som själva byggnaderna. Det är där värdet ligger, i att kunna fatta smarta, hållbara beslut baserat på data, både idag och om 30 år.

Är din organisation redo att arbeta datadrivet, från skiss till drift?
På Sweco hjälper vi dig gärna att ta steget. För oss handlar det inte om digitalisering för sakens skull, utan om att bygga smartare, mer hållbart och med bättre resultat, både idag och i framtiden.