I ett remissvar till Näringsdepartementet om möjligheten att införa tyngre och längre fordon för godstransporter ser VTI positivt på att möjligheten studeras. Men samtidigt ifrågasätter VTI varför det inte finns några kostnadsberäkningar för de infrastrukturåtgärder som behövs.
VTI har uppmanats att ge sin syn på en rapport från Trafikverket och en från Transportstyrelsen som handlar om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. – Vi anser att det är positivt att man låtit undersöka möjligheten att införa tyngre och längre fordon för godstransporter på väg men det är på många ställen i underlaget svårt att se om det avser tyngre eller längre fordon. Eller både och, säger Inge Vierth, utredningsledare på VTI.
I svaret skriver VTI att när det gäller tyngre fordon landar Trafikverket och Transportstyrelsen i slutsatsen att en reform där ett utpekat vägnät öppnas för 74 ton är samhällsekonomisk lönsam. Den analys som genomförts är till följd av den korta utredningstiden av nödvändighet förenklad. VTI vill trots detta skicka med några övergripande kommentarer.
För det första innehåller den samhällsekonomiska analysen inga kostnadsberäkningar för de infrastrukturåtgärder som behövs. Istället för en traditionell lönsamhetsberäkning presenteras därför ett nuvärde av den beräknade nyttan med reformen, ett värde som hamnar på mellan 2,6 och 5,6 miljarder kronor beroende på vilka antaganden som görs om framtida andelar av tyngre lastbilar. På andra ställen i utredningen presenteras dock en kostnadsuppskattning av de förstärkningsåtgärder på broar som antas vara nödvändiga. Denna kostnadsuppskattning uppgår till 2,2 miljarder kronor. Om denna kostnad räknas om till en samhällsekonomisk investeringskostnad med skattefaktorn 1,3 fås en kostnad på 2,9 miljarder kronor att ställa mot den beräknade nyttan, vilket innebär att den överstiger den beräknade nyttan vid den lägre andelen av tyngre fordon. VTI anser att detta skulle kunna redovisas tydligare.
VTI kan också se att ett antal andra kostnader är förknippade med reformen som egentligen också bör ingå i beräkningarna. Exempelvis kan kostnader för underhåll och reinvesteringar påverkas. Det kan även finnas andra anpassningskostnader i termer av förarutbildning, kontrollsystem och liknande. – Även om detta inte nödvändigtvis är stora kostnader i sammanhanget, och att de kan vara svåra att skatta, bör det kommenteras att de i så fall inte påverkar analysresultaten i någon större omfattning, säger VTI:s generaldirektör Jonas Bjelfvenstam.
– Det hade också varit av intresse med en diskussion kring hur konkurrensytan mellan olika transportslag kan komma att påverkas, säger Jonas Bjelfvenstam.
Effekter för tyngre och längre fordon I Trafikverkets rapport nämns forsknings- och demonstrationsprogrammet High Capacity Transports (HCT) som startade 2011 och ska pågå till 2016. Trafikverket skriver att eftersom HCT-programmet inte är slutfört så saknas delvis kunskap vad gäller både tyngre och längre fordon. Trafikverket anser att HCT-programmet bör fortsätta enligt den tid-plan som anges i HCT-färdplanen men anpassas i de delar som är lämpligt med anledning av regeringsuppdraget.
VTI instämmer i Trafikverkets åsikt att HCT-programmet bör slutföras för att komplettera och säkerställa kunskapen gällande tyngre och/eller längre fordon, framförallt när det gäller de arbetspaket i programmet som är kopplade till trafiksäkerhet.
Trafiksäkerheten tas upp som en viktig faktor i båda rapporterna. Både Trafikverket och Transportstyrelsen framhåller att med rätt regelverk kommer inte trafiksäkerheten att påverkas negativt vid införande av HCT-fordonen. Man listar specifikt följande egenskaper som viktiga för dessa fordon: • Bromsförmåga • Accelerationsförmåga • Vältrisk och stabilitet • Framkomlighet
Om specifika krav på dessa egenskaper uppfylls anser man att trafiksäkerheten inte kommer att påverkas negativt. VTI anser att det finns ytterligare viktiga aspekter som måste beaktas, nämligen omkörningar, utrymmesbehov, förarutbildning samt övervakning och förarstöd. Transportstyrelsen menar med hänvisning till omkörningsstudier utförda av VTI, att omkörning av längre fordon inte nämnvärt kommer att innebära en förhöjd trafiksäkerhetsrisk. – Sanningen är att frågan inte är fullt utredd, då de studier som utfördes gjorde på glest trafikerade Norrländska vägar. Kompletterande studier på mer trafikerade sydsvenska vägar behövs, säger Jonas Bjelfvenstam.
Myrna Whitaker 
Anna Broberg 
Emilia Granberg 
Christopher Blanck 
Dan Görgü 
