Hett med forskning om förarlösa fordon

Tekniken kring förarlösa fordon utvecklas snabbt i Sverige och resten av världen. Men den präglas också av många utmaningar och kontroversiella diskussioner.

På KTH arbetar Martin Törngren, professor i inbyggda styrsystem och kunnig kring det mesta som har att göra med mekatronik, cyberfysiska system och självkörande fordon. Han lyfter bland annat fordonsindustrin som en katalysator i utvecklingen av tekniken.

– Ett av de kanske bästa exemplen på utvecklingen och spridningen av cyberfysiska system är förarlösa fordon. Satsningar inom fordonsindustrin är idag drivande. Sverige ligger rätt bra till då vi har mycket systemkunnande och drivs framåt av stora insatser från den sverigebaserade fordonsindustrin, som Scania, Volvo och startups.

Ofta är det kommersiella drivkrafter som står bakom de största framgångarna. Men inom vilken transporttyp är utvecklingen starkast idag?

– Kommersiella drivkrafter är påtagligt starka för godstransport utanför så kallade vanliga vägar. Idag ser vi parallella satsningar inom ett flertal områden som omfattar: godstransport, ”Robot-taxis”, persontransporter som bussar. Det finns även personbilar med en ökad grad av automation, som ”motorvägspiloter”. I samtliga fall kommer det att finnas begränsningar för när ”automationsfunktionerna” kan användas, som till exempel inom vissa geografiska områden, väderförhållanden med mera.

Driver på utvecklingen

Utvecklingen är som intensivast i USA, Kina, Japan och Europa.

– Tekniken för förarlösa fordon kommer från flera håll och utgör en smältdegel där teknik och kunskap från flera områden krävs. En stor del kommer från robotik och AI, men det krävs också högpresterande inbyggda datorsystem, feltoleranta och säkerhetskritiska system, programvaruteknik med mera. Förarlösa fordon är ett bra exempel på cyberfysiska system och driver på många sätt utvecklingen vidare. Liknade utveckling och trender finns i många andra områden (till exempel industriell produktion med till exempel initiativet industri 4.0), men sannolikt satsas mest resurser inom självkörande fordon.

– Det är verkligen ett stort tekniksteg – där många tekniska områden dels måste göra framsteg – dels integreras och där teknikutveckling har väldigt stor påverkan på samhället. På grund av den komplexitet som tekniken präglas av måste nya samarbeten till på alla håll och kanter, det finns oanade nya affärsmöjligheter och nya risker. Det är därför detta kan ses som en del av en industriell revolution.

Fokus på nyfikenhet, utbildning och vidareutbildning

Likt de flesta, stora teknologiska framsteg präglas även utvecklingen av förarlösa fordon av utmaningar.

– All ny teknik medför nya risker. I dagsläget orsakar trötta/distraherade/risktagande förare mer än 90 procent av alla olyckor. 30 till 40 tusen personer dör varje år bara i USA. Det finns därför en stor potential för förbättring, menar Martin Törngren. Dock är det självklart att olyckor också kommer att ske med den nya tekniken. Den stora frågan är, hur mkt bättre måste den nya tekniken vara? Hur regleras ansvar och kostnader? Här finns idag inga entydiga svar och lagstiftning, standarder med mera, ligger efter.

En aktiv dialog är lösningen, tror Martin Törngren. En dialog som omfattar alla, även beslutsfattare och politiker som måste förstå konsekvenserna av dessa system.

– Jag tror att det är mycket viktigt att vi satsar på att få till ett ”kunskapssamhälle” i Sverige – där vikten av nyfikenhet, utbildning, vidareutbildning och lärande premieras.

Text: Jessica Nejman