ModulerModuler, moduler, moduler…
11/05/2013 9min lästid

Moduler, moduler, moduler…

11/05/2013 9min lästid
Moduler, moduler, moduler…

Foto: Cramo

Trenden i dagens byggande går mot allt högre grad av industrialisering

Det talas mycket om modulbyggande i dessa dagar. Varför väljer man att bygga med moduler? Hur används de? Vilka faktorer spelar in? Intressant att ta reda på.

Trenden i dagens byggande går mot allt högre grad av industrialisering. Allt mer av byggandets komponenter tillverkas i fabriker och automatiseringen av fabrikerna är också starkt i kommande. CNC-maskiner som kan skära ut det mesta är redan legio i möbelindustrin och det talas om fabriker som med enkla justeringar ska kunna tillverka nästan vad som helst. Avancerade 3D-skrivare finns redan i handeln.

Det är i det ljuset vi också får se modulbyggandet. Att tillverka byggnader genom att färdigställa hela eller stora delar av byggnaderna på fabrik för att sedan frakta dem till byggplatser för att där sammanfogas till de färdiga produkterna. Men vad innebär det att bygga med moduler? Vilka konsekvenser får det och vilka variationer finns det i modulbyggandet?

Modulen ifrågasatt förr
Den första frågan man kan ställa sig är förstås vad modulbyggande kan användas till? Svaret på den frågan verkar kunna bli att modulbyggeri kan användas till byggnader av många olika typer. Hittills kan vi konstatera att såväl bostäder, hotell, kontor som skolor har anammat modulkonceptet.
Nästa fråga är om modulbyggande enbart lämpar sig för tillfälliga lokaler? I äldre tider fanns en bild av modulhus som ett andra klassens byggnad, särskilt om man frågade arkitekter och andra grupper inom byggandet som företrädesvis föredrog platsbyggda specialiserade byggnader. En ”arkitektritad” villa var högre stående än ett moduliserat typhus hette det.

Men det var då – och inte ens då var verkligheten egentligen så enkelt konstruerad. Det fanns arkitekter som ritade typhus och arkitekter som skapade fantastiska modulsystem även då. Men bilden av modulhusen har hängt i. Men nu börjar den envisa schablonen släppa och man har börjat inse att det finns saker att vinna på att börja se rationellt på byggandet. Oavsett vilken slags byggnad vi talar om eller vilken funktion den ska ha.

Nästa fråga är om modulbyggande enbart lämpar sig för tillfälliga lokaler? I äldre tider fanns en bild av modulhus som ett andra klassens byggnad, särskilt om man frågade arkitekter och andra grupper inom byggandet som företrädesvis föredrog platsbyggda specialiserade byggnader. En ”arkitektritad” villa var högre stående än ett moduliserat typhus hette det.
Men det var då – och inte ens då var verkligheten egentligen så enkelt konstruerad. Det fanns arkitekter som ritade typhus och arkitekter som skapade fantastiska modulsystem även då. Men bilden av modulhusen har hängt i. Men nu börjar den envisa schablonen släppa och man har börjat inse att det finns saker att vinna på att börja se rationellt på byggandet. Oavsett vilken slags byggnad vi talar om eller vilken funktion den ska ha.

Tillfälliga eller permanenta moduler
Och inte handlar det heller om bara tillfälliga lokaler numera. Visst finns det system som är skapade för just det ändamålet, men inte enbart den typen finns idag. Vissa modulbyggnader är förstås tillverkade i syftet att monteras upp för en definierad tidsperiod för att efter denna tids utgång demonteras för att möjligen monteras upp igen någon annanstans. Men andra modulbyggnader färdigställs för att stå permanent på den plats de byggs upp.

De tillfälliga modulhusen handlar ofta om att tillfredsställa ett tidsbegränsat lokalbehov som uppstått. Det kan till exempel handla om en kontorsbyggnad för ett speciellt längre projekt eller tillfälliga skolbyggnader i väntan på att en permanent skola ska bli klar. Johan Hane på Dynamate, företaget som sköter Scanias fastigheter, berättar att tillfälliga lösningar är det de ofta får arbeta med. Dels kan det handla om modulbyggnader, men det kan också ibland handla om tältlösningar.

Jonas Wallstedt på modulföretaget Expandia berättar att kommunerna har flera aktuella lokalproblem idag. Årskullarna både vad gäller förskola och skola växlar i storlek vilket leder till väldigt olika lokalbehov. Utöver det kommer lokalkrav för omsorg om äldre och särskilt vårdkrävande vuxna till kommunen. Där kan modulbyggnader och tillfälliga paviljonger fylla ett behov.

Modultänkande
Hur tänker man när man planerar för att tillverka tillfälliga modulbyggnader? Man kan utgå ifrån en basmodul som man sedan anpassar till respektive projekt som till exempel Cramo gör, men man kan också tillverka specialiserade moduler, som till exempel Expandia gör, för respektive funktioner. En skolmodul, en förskolemodul, en kontorsmodul och så vidare. Konsekvensen för kund och tillverkare blir lite olika beroende på vilket tillvägagångssätt man väljer förstås. De specialiserade modulerna går snabbare att sätta upp och behöver inte strippas på sitt speciella innehåll efter uthyrningstiden utan kan återanvändas som de är. Risken som tillverkaren tar här är förstås att företaget kan bli stående med moduler som det just nu inte finns någon marknad för. Basmodultänkandet tar oftast lite längre tid att sätta upp och måste strippas efter uthyrningstiden. Å andra sidan är ju basmodulerna användbara till flera olika typer av projekt. Företaget löper därför lägre risk att bli stående med oanvändbara moduler.

Modulhusets komplikationer och beslutsprocess

Men det finns förstås komplikationer med modulbyggande också. Då allt ska vara färdigt då modulerna levereras gäller det ju att även att allt tänkande måste vara klart betydligt tidigare än vid traditionellt bygge. Redan då modulerna monteras på fabriken bör man redan ha fastställt var allt ska sitta, vilka material som ska finnas var och var alla installationer ska vara placerade. Till och med färgval och eventuella tapeter bör vara uttänkta. Det är en tänkande vi ännu inte har vant oss vid och som vi måste öva oss i om vi ska satsa på modulbyggeri. En annan sak, som särskilt gäller vid skolbyggnader och andra byggnader som behöver förändras över tid, är hur modulerna ska vara uppbyggda för att kunna erbjuda tillräcklig flexibilitet. Det kan vara väldigt svårt att tillfredsställa både behovet av flexibilitet då man bygger med moduler. En flexibel stomme kan säkert avgöra till platsbyggets fördel om just det kravet är starkt styrande i projektet.

Det finns ett antal exempel på olika sätt att bygga med moduler där ute i verkligheten. Men hur går beslutsprocessen egentligen till när man ska fatta beslut om ett modulbygge? Det är väldigt olika visar det sig. Olika organisationer ser väldigt olika ut och har helt olika processer.

Som exempel kan tas Vittraskolan Brotorp, där projektet från början faktiskt drevs av modulföretaget Flexator själv innan Hemsö skolfastigheter nu har tagit över det. På Scanias område i Södertälje har Dynamate med Cramo som leverantör byggt kontorshus som en tillfällig lösning som ska stå i fem år. 180 konstruktörer som utvecklar bussar som suttit på olika håll behövde sitta tillsammans och tiden var knapp.

Där är det Scania som fattat beslutet och Dynamate som sedan utför med hjälp av Cramo. Ett annat exempel är hotell- och konferensanläggningen Sånga-Säby. Anläggningen ägs av LRF och där fanns ett tydligt definierat miljökrav som ledde till en upphandling där Plusshus tog hem projektet och levererade med sitt moderbolag Setras modulsystem.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och Karlstads kommun tillhör kategorin som har ett ramavtal med modulhusleverantören Expandia och har fortlöpande leveranser från dem. Byggandet kan också ske stegvis. Våren och sommaren 2012 byggde exempelvis modulhusleverantören PCS Projektservice en omfattande om- och tillbyggnad av Solhemsängens skola i Spånga. Det var en fortsättning av nybyggnationen av skolan de utförde 2005. Så visst finns det en hel del exempel över modulbyggande, både tillfälliga lösningar och mer permanenta sådana.

Modulhusets faktorer
När det gäller byggnader som kommer att stå kvar under längre tid än bara tillfälligt är förstås andra saker också viktiga när man väljer att satsa på ett modulhus i relation till ett platsbyggt. Vilka faktorer är viktigast här? Vad avgör till modulhusets fördel och finns det några nackdelar med modulhus som man också bör ha i åtanke?

Den första faktorn att ta upp är förstås priset. Slutpriset för kunden påverkas i sin tur av en mängd faktorer. Väntetider, leveransförskjutningar, tid på byggplatsen, antal mantimmar och liknande påverkar alla det pris som kunden i slutändan kan få betala. Ett modulbygge med allt material på plats med färdigställande av delarna på fabrik ger kortare tid på byggplatsen med färre mantimmar och kan i slutändan ge ett attraktivare pris.

Den andra faktorn är kvalitet. På byggplatsen är man hela tiden utsatt för väder och vind med möjliga fuktskador, mögel och liknande. Dessutom är byggprocessen på byggplatsen svårkontrollerad. Risken för byggfel är relativt betydande även om man har duktiga byggare och kompletta underlag. Klimat- och ljusförhållanden är ofta inte optimala. Ett modulbygge där byggdelarna färdigställs i bra ljus och under torra förhållanden med god arbetsmiljö kan ge en högre grad av precision och bättre produktkontroll. Därigenom kan byggfelen minimeras.

Den tredje faktorn är tiden. Tiden från projektstart till färdig byggnad. För kunden är ofta tidsfaktorn minst lika viktig som pris och kvalitet. Kan vi få en byggnad färdig till ett visst behov ett visst datum? I traditionellt byggande med lång tid på byggplatsen i vårt nordiska klimat sker ofta förseningar och det ingår i processen att byggnaden ändras under byggtiden på grund av nya behov som uppstår under projektets gång. Vid modulbygge är tiden på byggplatsen så kort och eftersom allt finns på plats då modulerna anländer blir det sällan några förseningar i det sammanhanget. Troligen kan projekteringstiden kortas en hel del. Scaniaprojetet tog runt nio månader och Vittra Brotorp omkring tio.

Framtidens byggande
Troligen är vi idag bara i början på industrialiseringen av byggandet. I en framtid kanske det kommer att vara ovanligt med platsbyggda byggnader och regel att det mesta tillverkas på fabrik. Kanske byggs husen till och med automatiserat enbart med hjälp av intelligenta robotar, 3D-printers, CNC-maskiner och avancerad Cadprogramvara. Inte en människa så långt ögat når. Allt kommer kanhända att moduliseras och detaljdefinieras på förhand– till och med minsta lådinsats. Industrialiseringen kommer kanhända att integreras med BIM, hållbar utveckling och det som möjligen kan komma efter BIM, vad nu post-BIM kan innebära.

I det läget kommer det att bli allt viktigare att vi lär oss att vara oerhört mycket tydligare i vilka krav vi ställer på våra byggnader redan innan projekten påbörjas. Goda förstudier blir också allt viktigare. Det kommer att ställas nya krav på oss med andra ord. Det är tid att redan nu börja förbereda oss.

Spara den här artikeln

Missa inget! Prenumerera gratis på nyhetsbrevet

Prenumerera på Branschaktuellt’s nyhetsbrev – det är helt kostnadsfritt!