Sveriges största infrastrukturprojekt

Vägar

21 kilometer – nästan allt genom ett gigantiskt tunnelsystem. Förbifart Stockholm är landets största infrastrukturprojekt. Prislappen: 28 miljarder kronor.

Essingeleden, som går genom Stockholm och förbinder all tung trafik mellan söder och norr, invigdes 1967. Den var då landets första sexfiliga motorväg.

Men i takt med att den ökade trafiken och att stor-Stockholm växt och i dag har över två miljoner invånare kan inte Essingeleden svälja den enorma trafiken.

Men 2026 kommer det att se annorlunda ut på Essingeleden. Då står förbifart Stockholm klar.

Illustration trafikplats Kungens kurva. Bild: Trafikverket
Illustration trafikplats Kungens kurva.
Bild: Trafikverket

– Förbifart Stockholm kommer att gå mellan Kungens kurva i söder och Häggvik i norr, säger Anders Cronqvist, stf kommunikationsansvarig på Trafikverket.

När togs frågan om att bygga förbifart Stockholm upp första gången?
– 2001 inleddes arbetet med en förstudie men egentligen har planeringsprocessen pågått sedan slutet av 1960-talet. Tidigare har Kungshattsleden och Västerleden utretts med sträckningar som liknar Förbifart Stockholms.

När började ni bygga?
– Alla förberedande arbeten startade 2013 och den  första tunnelsprängningen utfördes i januari 2016. Förbifarten ska vara klar 2026 – så det är en bit kvar av det gigantiska projektet.

Vad ligger priskalkylen på när projektet är klart?
– 28 miljarder kronor.

Enligt mycket preliminära beräkningar kommer 110 000 fordon att passera förbifarten under ett dygn.

Så hur kommer trafiken i Stockholm att se ut när förbifarten står klar?
– Förbifart Stockholm avlastar Essingeleden och centrala Stockholm och minskar känsligheten för störningar i Stockholmstrafiken.

Illustration trafikplats Akalla. Bild: Trafikverket
Illustration trafikplats Akalla.
Bild: Trafikverket

Kan du berätta lite närmare om projektet? Hur svårt är det att bygga förbifarten. 18 av de 21 kilometer som förbifarten omfattar består ju av tunnlar?
– Ja, det är ett projekt som rymmer många utmaningar. Det är Sveriges största infrastrukturprojekt med allt var det innebär. Långa och dessutom djupgående tunnlar. En hel del av arbetet sker också i tättbebyggt område, bland annat vid Skärholmen, Vinsta och Akalla.

Hur är statusen nu för projektet  just nu – hur långt har ni kommit?
– Arbetet har dragit igång längs hela sträckan förutom Lovö, där byggstart planeras till våren.

En säker tunnel:
Trafiksäkerheten är i fokus i arbetet med att utforma tunnlarna i Förbifart Stockholm. Utformningen bidrar till att förebygga olyckor och till att tunneln både blir trygg och attraktiv att färdas i. Tunnlarna förses med hjälptelefoner, övervaknings-, informations- och trafikstyrningssystem, brandlarm och brandbekämpningssystem och det är tätt mellan utrymningsvägarna.

Illustration Häggvik. Bild: Trafikverket
Illustration Häggvik.
Bild: Trafikverket

Så byggs tunnlarna:
Det kommer att ta runt tio år att bygga E4 Förbifart Stockholm. För alla som bor och arbetar i ledens omgivning kan det kännas som en lång tid, men det byggs inte utmed hela sträckan hela tiden. Om tunneln skulle byggas enbart från sina mynningar skulle bygget ta mycket lång tid. Därför kommer arbetet med Förbifart Stockholms huvudtunnel att drivas från sju olika ställen. Huvuddelen av arbetet utförs i tunnlar djupt nere i berget.

När Förbifart Stockholm byggs måste krossat berg från bergtunnlarna tas omhand på ett effektivt och miljöanpassat sätt. För att inte belasta vägnätet med alltför många tunga transporter kommer tre tillfälliga hamnar att anläggas: en vid Sätra varv och två på Lovö. Därifrån kommer cirka hälften av alla bergmassor att transporteras bort med pråmar till tillfälliga mottagningsplatser.

Tekniska installationer:
När sprängningarna av tunneln är klara startar arbetet med att installera teknisk utrustning.

Förbifart Stockholm kommer att installera:

Cirka 20 000 belysningsarmaturer

900-1000 kameror

Cirka 150 km fiberkabel

Sex stycken Luftutbytesstationer, från- och tillluft

Fyra stycken frånluftstationer i Hjulsta, Vinsta, Smista och Kungens Kurva

Cirka 150 variabla vägvisningsskyltar (VDS)

Cirka 950 körfältssignaler

Cirka 950 dektektorer

Skriven av Thomas Kingdahl

Missa inget!

Prenumerera på Branschaktuellt's nyhetsbrev - det är helt kostnadsfritt!