Flera teorier kring urspårningen på Malmbanan

Rebecca Bornlid Lesseur

0

Det var på morgonen den sjunde november som 38 av 68 vagnar på den 8 000 ton tunga järnmalmståget spårade ur på Malmbanan nära Gällivare. Enligt Peter Jonsson, mediakommunikatör på Trafikverket, skedde olyckan i en kurva.

– Rälsen som skadades var på 300 meter och i förhållande till hur tungt lastat tåget var och hastigheten så blev det inte så stora skador. Eftersom det skedde i en kurva bytte vi ut räls om 800 meter, säger Peter Jonsson.

Både SVT Nyheter Norrbotten och Ekot har tidigare rapporterat om olyckan. Ekot har tagit del av felanmälningar på järnvägar nationellt i år. I dag berättade de att 44 av 79 dokumenterade brister har lagats sent efter Trafikverkets utsatta tidsintervall om tre månader hade gått ut. Fyra av dessa var på sträckan på Malmbanan där LKABs tåg spårade ur.

Enligt Peter Jonsson hade den aktuella olyckan inget med detta att göra.

– Säkerhet är A och O för Trafikverket. Vi kommer alltid ha kontrollen och inte köra där det inte är säkert. Vi har varenda anmärkning under sikt och det finns inte en sträcka där vi inte har den kontrollen, säger Peter Jonsson.

Han berättar att en av anledningen till att avvakta med att åtgärda en brist på järnvägar kan handla om kostnadseffektivitet, genom att åtgärda flera samtidigt, eller för att invänta ett rälsbyte. Oavsett anledning, understryker Peter Jonsson att Trafikverket har säkerhet i fokus.

Vilka åtgärder har ni vidtagit efter olyckan?

Vid alla olyckor, likt den på Malmbanan, görs en första bedömning för att säkerhetsställa vad som har hänt. Räddningstjänsten kopplas in och de gör en bedömning om platsen behöver stängas av.

– Det är vårt ansvar att få igång trafiken igen, säger Peter Jonsson.

Peter Jonsson berättar att Malmbanan fick stängas av i åtta dagar eftersom det inte går att leda om järnvägen. Efter att de stängde av järnvägen skapade de sig en uppfattning om skadorna och ett röjningsteam bogserade bort de skadade vagnarna för att kunna bygga upp banan igen.

– I detta fall gick arbetet snabbt för vi kunde leda om trafikväg och köra med maskiner till platsen. Det var avgörande och vi gjorde ett jättejobb, säger Peter Jonsson.

Efter åtta dagar kunde trafiken flyta på som vanligt igen.

Stor medial uppmärksamhet

Nu pågår två parallella utredningar om orsaken till varför LKABs järnmalmståg spårade ur. Den ena görs av Trafikverket och den andra av Statens haverikommission. Enligt Peter Jonsson kommer det ta en längre tid för båda verksamheterna att fastslå vad som egentligen gick fel.

Anders Lindberg, presschef på LKAB har i en tidigare sagt till SVT Nyheter Norrbotten att lokföraren uppgett att tåget bara fått ett tvärt stopp i kurvan på Malmbanan.

I dagens Ekot berättar de att det finns flera teorier kring vad som förorsakade olyckan. Utredaren har bland annat nämnt eventuellt rälsbrott eller hjulskador, vilket inte är fastslaget. Peter Jonsson väljer att inte kommentera dessa teorier.

Urspårningen för två veckor sedan har uppmärksammats i flera medier. Peter Jonsson säger att anledningen är att det rörde sig om ett tungt tåg på en uppmärksammad järnvägsbana.

– De vanligaste urspårningarna sker på bangårdar och det får inte samma magnitud, säger Peter Jonsson.