Storgodsleveranser pressar möbelhandelns logistik

E-handeln tar allt mer av möbelförsäljningen

Svensk Handels branschanalys om möbelhandeln landar i tre siffror som är värda att hålla i minnet:

• Ungefär 13 % av möbelförsäljningen i Sverige sker i dag via näthandel.
• Andelen kan mycket väl komma att stiga till upp till 32 %.
• Branschen väntas växa med i genomsnitt 3,7 % per år fram till 2035.

Det är bostadsmarknadens rörlighet som driver mycket av efterfrågan. Varje fastighetsaffär, flytt eller renovering genererar ett köpbehov som allt oftare löses med ett klick i stället för en tur till butiken.

Den här förändringen märks mest i de tyngre produktkategorierna. En 3 sits soffa är ett typiskt exempel på skrymmande möbel som beställs hem direkt via nätet. För handlaren är det goda nyheter. För transportören är det ett mer blandat besked.

En ökad ordermängd i möbelhandeln är inte samma sak som fler standardpaket i de befintliga flödena. Det rör sig om en annan typ av leverans, tyngre och skrymmande, med mer hantering per adress och ett logistiknät som kanske inte är perfekt dimensionerat för saken.

Sista milen: Flaskhalsen för storgods

Det är numera konsumenten som bestämmer när, hur och var möbler ska levereras. Och det har förändrat logistikkedjan i grunden. Hemleveranserna har ökat och det har dragit med sig fler stopp per utkörning. Det ger fler adresser per runda och snävare tidsschema per stopp. För storgods, som kräver mycket hantering på plats, är skillnaden kännbar.

Transportsträckan från lager till konsument kan vara vindlande. Ett möbelpaket kan lastas om flera gånger på vägen via omlastningsterminaler som kopplar samman lager och konsument. Trafikanalys, som kartlagt e-handelns effekter på transportsystemet, konstaterar att strukturen med omlastningar, undertransportörer och snabba ändringar i mönstren gör att transporterna är svårplanerade.

Parallellt har e-handelstillväxten drivit fram fler och större automatiserade lager. De hjälper för volymhanteringen, men löser inte sista milens grundproblem.

En komplikation som inte uppstår för standardpaketen är att mottagarens närvaro ofta krävs vid leveranstillfället. Misslyckas ett försök krävs ombokning och det belastar planeringen och kapaciteten ytterligare, i hela ledet.

Lönsamhet och personal under press

Förväntningar på blixtsnabb och billig hemleverans har blivit branschstandard. Det pressar marginalerna. Logistikmarknaden för möbelhandeln präglas av att ledtider och priser trycks ned. I en kategori som redan är mer kostsam att distribuera än standardvaror är det svårt att nå lönsamhet utan att något annat får stå tillbaka.

Personalbristen förstärker problemet. Tillväxten i branschen har gått snabbare än rekryteringsförmågan. Det finns en risk att arbetsmiljön försämras när volymerna ökar utan att organisationerna hänger med. En bransch med pressade marginaler har begränsat utrymme för de investeringar som strukturomvandlingen kräver.

En bransch med begränsad buffert

I bakgrunden finns en möbelindustri med 2 411 företag, varav de allra flesta är SME. Totalt sysselsätter branschen 12 200 anställda (2021). Det är ingen bransch som har djupa fickor med resurser för logistikexperiment. Och kostnaden för hemleverans av storgods är strukturellt sett högre än för standardpaket. Hur kostnadsfördelningen i kedjan ser ut är fortfarande under omformning.

Med ett exportberoende på 78 till 84 procent är branschen dessutom byggd för långa B2B-kedjor med tydliga kostnadsgränser per leverans. E-handelns konsumentleveranser lägger helt enkelt ett nytt lager av komplexitet ovanpå ett system som är byggt för en annan slags volym.

Logistik som konkurrensfaktor

Att e-handelstransporter riskerar vara mindre transporteffektiva och hållbara än leveranser till den fysiska handeln är en välkänd farhåga inom branschen. Fler adresser, kortare sträckor och rutter som inte är optimerade för storgods ger sämre nyttjande av tillgängliga fordon. I täta stadsmiljöer märks det mest, men effekten finns längs alla leveransrutter.

Men i utmaningen finns det också ett konkret utrymme för konkurrens. Handelsföretag som investerar i smarta distributionslösningar, bättre bokningsflöden, optimerade körvägar och reducerade steg för hanteringen kan använda logistiken som ett argument gentemot kunderna.

Precisare tidsfönster och färre steg med omlastning minskar både kostnaderna och skaderisken. Transparent kommunikation om leveransstatus är dessutom ett ytterligare konkurrensmedel i ett produktsegment där storleken på godset annars kan skapa friktion i köpupplevelsen.

Kunderna efterfrågar smidigare leveranser, mer exakta tidsfönster och hållbara alternativ. Det skapar ett tydligt tryck på hela värdekedjan, från lagrets utformning och fordonens lastoptimering till hur sista mil-partnern väljs. Vid varje missat tidsfönster, varje skadad kartong eller ombokad leverans finns ett kundlöfte som brutits. Logistiken kan på så sätt sägas ha blivit en del av själva köpupplevelsen.