”Många myter om passivhus”

Passivhus är hållbara, har lägre energianvändning än konventionella hus och är ekologiska. Men det finns mer eller mindre miljövänliga material och sätt att bygga dem på. Det menar arkitekten Hans Eek, nestor inom hållbar arkitektur och sakkunnig i ämnet.

Passivhus är byggnader som har mycket små värmeförluster. Det finns en mängd uppfattningar om passivhus som baseras på felaktigheter och bristande information, men också på faktiska misstag vid konstruktion och uppförande av passivhus – likaväl som vid byggandet av vanliga hus.

Eftersom passivhus är nya är det naturligt att ställa sig skeptisk till företeelsen, liksom man är sunt skeptisk till nya maträtter, bilmodeller eller nya dieter. Likväl är man nyfiken.
Att bygga ett hus, som man ska leva i under många år är en investering och innebär en stor förändring i ens liv.

Då är det bra att vara skeptisk och ifrågasätta det som avviker från ”det normala”. Med denna artikel vill jag ta upp några vanligt förekommande myter och uppfattningar om passivhus och försöka besvara dem.

Passivhus bygger på gammal svensk byggnadstradition. Definitionen av passivhus är att byggnaden får ha ett maximalt värmeförlusttal och har inget att göra med vilket material man bygger huset av.

Man kan alltså bygga huset av betong, trä, lera, lättbetong eller liknande. Kriterierna kan uppfyllas med många byggmetoder. I vårt klimat är värmeförlusterna från ventilationsluften så stora att vi måste ha värmeväxling, där den friska, kalla luften värms upp av den använda, uppvärmda luften. Värmeväxlaren har fläktar, som drivs med el.  

1. Passivhusen är dyra
Det kostar mer att bygga ett passivhus – men om man projekterar och bygger passivhuset från grunden kan man anpassa de tekniska lösningarna så att man sparar in merkostnader. Till exempel genom att bygga mindre värmesystem, eller till och med hoppa över delar i värmesystemet eftersom de aldrig behövs.
Driftskostnaderna för ett passivhus är väsentligt lägre än för ett konventionellt hus. Man får mer pengar över i plånboken om man bygger ett passivhus. Därför är det också fler och fler byggherrar, som väljer passivhus vid byggande av flerbostadshus. Man kan ju också tänka sig att värdet av ett passivhus är högre, när man säljer det, eftersom de totala månadskostnaderna är lägre än för ett vanligt hus.

2. Passivhusen är kalla
Passivhuskraven är utformade med utgångspunkten att man ska ha en god inomhuskomfort. Ett certifierat passivhus säkerställer att man har tillräckligt med uppvärmning för att ha 21 grader inomhus när det är som kallast ute. Misstag har dock gjorts. I flera projekt har värmesystemet underdimensionerats, vilket kanske beror på att man får ha maximala värmeförluster från hela huset på 15 watt per kvadratmeter uppvärmd yta.
Ibland har värmesystemet dimensionerats efter detta och räcker inte till, eftersom olika rum har olika värmeförluster, beroende på var de ligger i huset. Det gäller för den som bygger in värmesystemet att se till så att det räcker! Energianvändningen över året påverkas ju inte om man installerar hög effekt för att upprätthålla komforten.

3. Passivhus är för varma
 Ja, om man inte skärmar av solinstrålningen. Tyvärr är många moderna hus byggda utan tanke på att man ska ha ett gott inomhusklimat året om. Alla hus kan bli varma under sommaren om man inte är noga med solavskärmning. Passivhuset skiljer sig inte från dessa, men, – om man certifierar ett passivhus så granskas den beräknade solvärmefaktorn. Huset ska inte bli varmare än 25 grader.  
Det isolerade byggnadsskalet i passivhuset och värmeväxlingen i ventilationen kan däremot medverka till att man kan ha en lägre temperatur inomhus under sommaren än i konventionella hus.
Detta kan utnyttjas i varmare länder, då man kan bygga huset tätt och isolerat samt använda jordkylan för luftkonditionering. Detta har bland annat genomförts i ett projekt i Burkina Faso, som har en sommartemperatur på över 40 grader.

4. Passivhusen är tekniskt komplicerade
Nej, tvärtom. Det är som ett vanligt hus. Den enda apparat som behövs är värmeväxlaren. I denna finns det två filter som behöver bytas en gång om året, och det är nästan som att byta dammsugarpåse eller filtret i köksfläkten.
Har man en roterande värmeväxlare kan man få byta drivremmen efter cirka fem år. Det är betydligt enklare än att ha en villapanna eller en värmepump.

5. Passivhusen är för täta
Ja, tätheten är viktig, främst för att värmeväxlingen för ventilationen skall fungera med hög verkningsgrad – 100 procent av den använda luften ska gå genom värmeväxlaren. Värmen ska ju tas tillvara för den friska luften som kommer in. Dessutom vill vi inte släppa ut fuktig inomhusluft i husets stomme, där den kan orsaka mögel. Plastfolie är ett vanligt material på byggmarknaden och är lufttätt/tätt mot vattenånga. Rätt monterat fungerar det bra som skydd. Andra material kan dock fungera lika bra. Passivhuskraven är inte materialbundna – lättbetong, polyuretan, lera på halm, träfiberskivor eller massivt trä, skulle till exempel också kunna användas.

6. Passivhusen har för små fönster
Sant – och osant. Grundläggande är att kraven på låga värmeförluster genom husets skal måste uppfyllas i passivhuset – men också i ett annat hus, byggt enligt byggreglerna. Skillnaden är inte så stor. Ett fönster släpper igenom cirka tio gånger så mycket värme per kvadratmeter som en vägg, så det gäller att man får en balans mellan dagsljusbelysning – utsikt och värmegenomgång.

7. Passivhusen genererar höga koldioxidutsläpp vid byggandet
Eftersom passivhuset i sig drar så lite energi för driften, är andelen energi och koldioxidutsläpp högre för själva tillverkningen än för ett konventionellt hus. Det begränsas dock till isoleringsmaterial, som det ju går åt mer av.
Sedan gäller det att man använder byggnadsmaterial och – metoder som är klimatsmarta. En livscykelanalys av materialen visar att trä är bra genom att det också ”buffrar” koldioxid, så länge husen står – och inte brinner upp. Betong är inte så bra: det släpper ut en mängd koldioxid vid den kemiska process som sker när kalken omvandlas till cement.

8. Passivhusen är inte ekologiska
Fel! Passivhuset definieras av låga värmeförluster och kan byggas av vilket material som helst. Isoleringsmaterial som halm, hampa, cellulosafiber har liknande isoleringsförmåga som mineralull och cellplast. Värmeväxlare för ventilationen behövs dock, men certifieringen av passivhus ställer höga krav på fläktarnas effektivitet. För ett enfamiljshus drar ventilationen 300– 400 kilowattimmar per år, lika mycket som en kyl och frys.
Passivhuskravet säkerställer en låg energianvändning och kan kombineras med andra miljökrav, till exempel BREAM, Leeds, Green Building.

10. Passivhusen kan inte ha fjärrvärme
Jo, det kan de.
Men passivhuset behöver mycket liten effekt och det normala fjärrvärmesystemet är överdimensionerat. I nya områden med passivhus kan man dock bygga undercentraler som sänder ut fjärrvärmen med låga temperaturer som är anpassade till passivhusens behov. Exempel på detta finns i Västerås och Kungsbacka, där fjärrvärmen kombinerats med solvärme och biobränsle. Den största fördelen med fjärrvärme är de låga utsläppen av giftigheter som svavel, partiklar och rök, som annars skulle ha alstrats i små pannor. Luften i exempelvis Göteborg har blivit mycket bättre under senare år, tack vare fjärrvärmen.

11. Passivhusen – inget för framtiden?
Jo, det är de verkligen!
EU har kommit med ett direktiv om begränsning av bebyggelsens koldioxidutsläpp för att minska klimatpåverkan. Bebyggelsen världen över står för 40 procent av energianvändningen och 50 procent av koldioxidutsläppen.
Varje EU-land skall utforma sina egna byggregler som innebär ”Nära nollenergihus”, det vill säga hus som har små värmeförluster och den tillförda energin kommer från förnyelsebara energikällor.
I alla EU-länder pågår en förbättring av byggreglerna, även i Sverige. I Norge (som inte är ett EU-land) införs passivhuset som nybyggnadskrav år 2015.
I Storbritannien och Tyskland 2016. Två delstater i Österrike har haft passivhus som nybyggnadskrav sedan 2007. Skall Sveriges framstående byggindustri behålla positionerna måste vi i vårt land också ställa högre krav.