Dynamiska elnät kan göra Sverige till världsledare

På El & Fastighetsmässan ska han tala om att Framtidens energisystem avgör vinnarna. Många känner kanske igen Khashayar Farmanbar, eller ”Khash” som han kallas, från politiken. Den tidigare IT-entreprenören har varit både kommunalråd och Sveriges energi- och digitaliseringsminister. I dag ägnar han sig åt att bygga bolag inom hållbarhet och tech. Något som passar en entreprenör med dubbla examen inom datateknik och industriell ekonomi.

– Nu gör jag investeringar och tjänstgör i bolagsstyrelser. Men det blir för långsamt så jag vill aktivera mig mer operativt, säger Farmanbar.

Från statiskt till dynamiskt

– Elförsörjningen har under lång tid varit en av Sveriges största fördelar internationellt sett. Det är Sverige och Frankrike som turas om att exportera mest el i EU. Vi producerar långt mycket mer el än vi förbrukar, säger han.

Anledningen till detta är att Sverige för många år sedan byggde ut vattenkraften som är ryggraden i vårt energisystem, men även kärnkraft.

– Vattenkraften är oerhört viktig, den är stabil, planerbar, hållbar och reglerbar. Den har byggt vårt land starkt, säger Khashayar Farmanbar.
Under lång tid har Sveriges elsystem varit statiskt liksom svenskarnas elförbrukning med mer förbrukning när vi kommit till arbetet på morgonen och en annan topp när vi kommit hem på eftermiddagen. Men inte nu längre.

– Förbrukningskurvan har nästan sett ut som en kamel med två toppar per dag. Nu ökar elektrifieringen och digitaliseringen gör att höglasttimmarna i en del industrier kan variera under dygnets alla timmar. Det är mycket mer dynamiskt.

Resilient, självständigt och tillgängligt

Han tar upp tre funktioner som framtidens elsystem behöver ha.

– Resiliens är ett viktigt funktionskrav. Systemen ska fungera trots antagonistisk påverkan och extrema väderförhållanden. Ett annat krav är självständighet – från andra länder men också ökad regional och lokal självständighet. Att minska behovet att transportera elen långa sträckor. Transporten ger förluster och man blir mer sårbar om något händer med nätet. Vi behöver producera mer el i närheten av där den förbrukas oavsett om det är vind- eller kärnkraft, säger Farmanbar.

– En tredje är tillgänglighet. Att det finns tillgång till el var- och närsomhelst. Det kräver bland annat energilagring och ett nät som stödjer det. Alla lösningar finns inte än men innovationstakten är jättehög. Två av de kärnkompetenser jag tror vi behöver i Europa är just lagring av energi oavsett om det är batterier, molekyler som vätgas, lägesenergi, värme eller annat. Och att kunna koppla ihop automatiserade smarta elnät så elkonsumenter sömlöst ska kunna växla mellan olika system.

Innovation avgörande

Han är mycket imponerad av det innovationsdriv som finns i landet.

– Innovativa lösningar har gjort att vi förbrukar mindre el nu än för trettio år sedan trots intåget av elfordon, digitaliseringen och fler elektrifierade processer. De senaste 15 till 20 åren har vi gått från att ha importbehov av el på 1 000 timmar per år till cirka 100 timmar, det vill säga drygt fyra dagar per år. Det är för att vi använder energin smartare. Vi kommer att behöva ta fler regulativa steg. Exempelvis att underlätta för energigemenskaper, stimulera smarta elnät, premiera lokal energilagring som ökar resiliens och minskar sårbarhet och mycket mer. Även marknadsmodellen behöver innoveras, exempelvis är det rimligt att en kund som har egen lagring ska kunna förköpa rätten till viss mängd el under en vald tid, säger han och fortsätter:

– Jag kan inte peka ut alla innovationer idag – ”Always in motion future is”, som Yoda säger i Star Wars. Men vi kommer med största sannolikhet att använda fler apparater och funktioner som drivs av el. Och elektriciteten kommer bli en ännu viktigare energibärare än den är idag.

Systemet viktigare än hur elen produceras

– Det elöverskott vi har kommer troligen inte räcka om vi ska göra oss av med fossila bränslen och gå över till elektrifiering. Det har tyvärr blivit ett kulturkrig kring kraftslag. Vi behöver alla fossilfria kraftslag och faktum kvarstår att de billigaste sätten att producera el är de dynamiska – sol och vind. Vår energimix idag utgörs till hälften av vattenkraft och cirka 30 procent kärnkraft och 20 vindkraft. Alla kraftslag har sina utmaningar just därför behövs ett elsystem med mellanlagringar och regulativa funktionskrav, säger Khashayar Farmanbar och avslutar:

– Slår vi ihop de tre funktionskraven med användningstrend och kostnadsanalys så ser vi att förflyttningen från ett statiskt till ett dynamiskt elsystem är kärnan för framtidens elsystem. Det land som först klarar av att bygga lösningar för stabila elnät med dynamisk användarbeteende och ökade dynamiska produktionsslag kommer att bli framtidens vinnare. Och jag vill att Sverige ska vara världsledande vinnare.