Aktivitetsbaserade kontor kan öka den sociala stämningen mellan kollegorna – men produktiviteten kan bli lidande. Det pekar en forskning på, finansierad och presenterad av AFA Försäkringar.
Aktivitetsbaserade kontor, annars kallat flexkontor, kan bidra till flexiblare arbete, trevligare arbetspauser, bättre temperatur och ventilation samt IT- och datorstöd än på kontor med egna rum.
Däremot kan det leda till sämre koncentration och stress.
– Många upplevde problem med störande bakgrundsljud i större utsträckning i flexkontoret. Man upplevde även att man fick mindre avskildhet och mer avlyssning. Arbetsställningen och tillgången till dagsljus upplevdes som sämre i flexkontoret. Nöjdheten med kontorets utformning minskade också något i genomsnitt efter flytten, sa Lisbeth Slunga Järvholm, i ett pressmeddelande från AFA Försäkring.
Chefer uppskattade aktivitetsbaserade kontor
Forskningen genomfördes av Umeå Universitets docent i yrkes- och miljömedicin Lisbeth Slunga Järvholm och Anita Pettersson-Strömbäck, universitetslektor. AFA Försäkringar finansierade forskningen. Den baserades på att tjänstemän i Örnsköldsvik fick flytta från cellkontor, typer med egna rum, till flexkontor. Slutsatsen var att chefer uppskattade flexkontor eftersom det förenklade samarbetet mellan olika enheter. Mindre uppskattat var det hos exempelvis assistenter, handläggare och de med mer enskilt koncentrationskrävande arbete.
– Man kan inte säga att aktivitetsbaserade kontor är bra eller dåligt, utan det beror på vad man jobbar med och vem man är. Vi kan konstatera att personer upplever saker olika, sa Anita Pettersson-Strömbäck.
Myrna Whitaker 
Anna Broberg 
Emilia Granberg 
Christopher Blanck 
Dan Görgü 
