Kompetens saknas inför enorma miljardutbyggnaden

Svenska kommuner kan behöva spendera upp till 590 miljarder kronor fram till år 2040 på VA-infrastrukturen. Samtidigt råder det brist på kompetens för att genomföra projekten, enligt Svenskt Vatten.

Sveriges vatten- och avloppsinfrastruktur kräver investeringar på 37 miljarder kronor om året fram till 2040. Alltså totalt 590 miljarder kronor, enligt Svenskt Vatten. Men kommunerna som ska genomföra projekten saknar ofta kompetensen att leda dem, hävdar branschorganisationens vd Pär Dalhielm.

Merparten av landets reningsverk byggdes under 1950- till 70-talen och är i stort behov av modernisering. Samtidigt skärps kraven på rening av PFAS och mikroföroreningar, klimatförändringar försämrar råvattnet och beredskapen måste stärkas.

För många kommuner handlar det om de största investeringarna de någonsin gjort.

– Vi har sett stora kostnadsökningar i flera projekt och svårigheter både att vara en bra beställare och att på entreprenadsidan ha en bra utförare, säger Pär Dalhielm.

Han lyfter också att ledningsnäten halkar efter investeringarna ovan mark. Något som kan skapa stora bekymmer på längre sikt.

– Vi kan bygga avsaltningsanläggningar med god kapacitet. Men har vi ett ledningsnät som inte kan distribuera spelar det ingen roll.

Kräver mer utbyte

Svenskt Vatten vill därför se ett bredare erfarenhetsutbyte mellan projekt i stället för att behandla varje bygge som unikt. Då kan entreprenörer som verkar nationellt få en konkurrensfördel.

Ett exempel på det är AF Bygg Syd, specialiserat på VA-infrastruktur, som i april 2026 förvärvade Göteborgsbaserade H.A. Bygg. Därmed kan man samla kompetens från såväl södra Sverige som Göteborgsregionen under ett tak.

– Båda bolagen har haft väldigt låg personalomsättning. Många är fortfarande kvar och har vuxit inom verksamheterna, säger Roger Persson, vd för AF Bygg Syd.

Erfarenheten ger också konkreta resultat, enligt bolaget själva. Vid utbyggnaden av Pinans reningsverk på Hönö upptäckte H.A. Bygg att släntade schakter kunde ersätta planerad spontning. På så sätt kunde man spara pengar åt beställaren, Öckerö kommun.

Dyrköpta parasiter

Det gäller att inte underskatta vikten av att framtidssäkra vattenförsörjningen. För när det brister kan det gå väldigt fel, även utanför VA-anläggningarna. Något som inte minst parasitutbrottet i Östersund 2010, då 27 000 invånare insjuknade av förorenat vatten, påminner om.

Kostnaden för den ökade sjukfrånvaron beräknades till 1,7 miljarder kronor under perioden 2011 till 2019, enligt Umeå universitet.

– Här är politiken jätteviktig. Att man orkar ta de här investeringarna för att säkerställa att vi har ett effektivt och produktivt samhälle, säger Pär Dalhielm.