Byggindustrin
4 min lästid

Kulturarv av rang riskerar att gå förlorat

29:e juni 2022, 15:02
Kulturarv av rang riskerar att gå förlorat
Sankta Clara kyrka Stockholm. Foto: Pixabay
Malin Rothenborg Malin Rothenborg
Like 0

– Man brukar säga att svenska kyrkan förvaltar Sveriges största sammanhängande kulturarv, säger Markus Dahlberg, chef över enheten för kulturarvsstöd i Svenska Kyrkan.

Enligt Dahlberg är majoriteten av landets kyrkor väl hållna och det finns ett stort engagemang i församlingarna för att fortsätta bevara kulturvärdet i dessa byggnader. Men det finns också exempel på där man av ekonomiska skäl måste överväga och genomföra avyttring.

– Några församlingar per år måste avyttra kyrkor för att klara ekonomin och drar man ut alla linjer med ökande kostnader och minskade intäkter så är det oroande. Vissa kyrkor har stora underhållskostnader som tar stora delar av stiftets disponibla ersättning i anspråk. Det finns absolut farhågor inför framtiden om hur vi ska klara den situationen, säger Dahlberg.

Av kyrkans samlade utgifter består ungefär en fjärdedel av kostnader för fastighetsförvaltning, samtidigt som basen i kyrkans ekonomi utgörs av medlemsavgifter. I takt med att allt fler väljer att lämna kyrkan sjunker med andra ord även intäkterna till större delen av det ekonomiska underlag som krävs för att klara uppdraget att bevara det kyrkliga kulturarvet.

– Församlingarnas ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning överstiger disponibla medel med mer än det dubbla.

Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas nationellt, där vilka stift som får vad bland annat beror på hur många och stora kyrkorna som omfattas av kulturmiljölagens skyddsbestämmelser är. Stiften i sin tur beslutar om fördelningen till konkreta åtgärder i stiftets församlingar.

– Vi agerar på nationell nivå i första hand som stöd för stiften. Stiften i sin tur har antikvarier med kompetens i fastighetsfrågor och bevarande av kulturarv. Sedan har vi det viktigaste som är det praktiska förvaltarskapet, där församlingarna bär det yttersta ansvaret, säger Dahlberg och fortsätter:

– Det är församlingarna som äger och förvaltar kyrkorna och det kulturarv som finns i och kring dem. Det är också församlingarna som ansöker om kyrkoantikvarisk ersättning.

Föråldrad ersättningsnivå

Statens årliga bidrag på 460 miljoner kronor ligger på samma summa idag, som när kalkylen för anslaget gjordes år 1996.

– Nivån fastställdes i samband med att kyrkan och staten särade på sig. Anslaget bygger på en uträkning från 1996 utifrån det penningvärde som var då. Det har inte uppräknats sedan dess och det vore skäligt att se över beloppet när behoven är så stora.

Från kyrkans håll har man redan argumenterat för en höjning av stadsbidraget, men utan framgång så här långt.

– De kulturhistoriska värdena är lika höga nu som då. Om vi ska vidmakthålla vårt uppdrag att bevara det får inte staten svikta.

Utöver behovet av en bidragshöjning som Dahlberg menar bör grunda sig på en indexberäkning av summan som sattes för 26 år sedan, måste kyrkan effektivisera arbetet med förvaltning och se över fastigheterna som finns i beståndet, varav långt ifrån alla är kulturminnesskyddade. Som ett led i detta har Kyrkan utarbetat ett fastighetsregister för att få överblick över hela beståndet. I år ska samtliga församlingar även ha tagit fram en lokalförsörjningsplan som avspeglar verksamhetens behov såväl som långsiktiga kostnader för fastighetsinnehavet.

– Det pågår ett omfattande arbetet på samtliga nivåer inom kyrkan för att både effektivisera och höja kvaliteten i fastighetsförvaltningen, säger Markus Dahlberg.

Uppsala domkyrka. Foto: David Mark /_Pixabay
Uppsala domkyrka. Foto: David Mark /_Pixabay
#kultur #kyrkor
Like
0
Dislike
0
Love
0
Angry
0