Idrott i samhällsplaneringen ska ge byggandet en större chans

Emilia Granberg

0

För att öka tillgången till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer runt om i Sverige har Riksidrottsförbundet startat anläggningssatsningen Plats för idrott. Plats för idrott är en satsning som grundar sig i att idrott och fysisk aktivitet inte alltid har en självklar plats i planeringen av städer, vilket är något som förbundet vill ändra på. Bland annat genom att föra in begreppet idrott i plan- och bygglagen och verka för att skapa metoder och verktyg som hjälper till att inkludera idrott i processer för samhällsplanering.

– Vi tycker att bygglagen behöver vara tydligare i frågan om idrott eftersom ytor för idrott utgör en viktig funktion i samhället. Idag pratar man om motion på en övergripande nivå men vi tror att idrottsbegreppet skulle behöva föras in och breddas i lagen. Ju tydligare riktlinjer det finns, desto enklare blir det för tjänstemän och beslutsfattare att få till ytor för idrott – speciellt när dessa kanske inte har ett ekonomiskt värde på samma sätt som exempelvis bostäder, säger Jonnie Nordensky, projektledare på Riksidrottsförbundet.

Utifrån ett kommunalt perspektiv menar Riksidrottsförbundet att kommunen behöver en idrottspolitisk plan som vägleder om vilken riktning man har i dessa frågor. Viktigt är att man gjort en analys av sina tillgångar och behov och att man ser till att hitta metoder för att synliggöra fysisk aktivitet i planeringen. Här handlar det bland annat om hur man kan koppla ihop idrott för både skola och föreningsliv samt hur mycket yta som kan behövas i planerat område.

– Mycket av fördelarna med att inkludera idrott i planeringen handlar om att skapa levande stadsdelar med möjlighet för föreningar att växa – både i städer och på landsbygden. Om man inte tar höjd för idrott i planeringen så är risken stor att man bygger stadsdelar som saknar ytor för vardaglig rörelse, säger Jonnie Nordensky och fortsätter:

– Byggs det för lite ytor för idrott ser vi dessutom att föreningar behöver tacka nej till nya barn och ungdomar, eller att föreningar tvingas använda slitna ytor som inte är anpassade för idrottens behov med ökad skaderisk som följd.

I Plats för idrott jobbar Riksidrottsförbundet med flera projekt, bland annat Rörelsefaktor som är ett arbete som förbundet tagit fram tillsammans med FOJAB Arkitekter. Rörelsefaktor är ett planeringsverktyg som belyser vilka frågor som är viktiga att tänka på för att få in fysisk aktivitet i planeringen. Verktyget har tagits fram i dialog med Boverket, kommuner och SRK och tanken är att verktyget ska vara ett stöd för de som tar beslut och planerar nya stadsdelar.

I ett annat arbete jobbar Riksidrottsförbundet ihop med Skanska, där föreningar har möjlighet att nyttja överblivet byggmaterial från Skanskas projekt till skapandet av idrottsytor.

– I båda projekten märker vi att många aktörer och roller behöver vara involverade för att hitta att skapa goda förutsättningar för idrott och rörelse där människor bor. Detta är med andra ord en fråga som berör både byggbolag, arkitekter, kommuner och andra aktörer. Samtidigt krävs det att olika aktörer tillsammans tittar på flera finansieringslösningar för nya byggprojekt.

Tror du att kommunerna kommer börja ta till sig tankarna om idrott i samhällsplaneringen?

– Ja, det tror jag. Redan idag har vi samarbeten med flera kommuner där vi tillsammans testar Rörelsefaktor. Men vi ser fortfarande att staten behöver ta ett större ansvar i dessa frågor. Att exempelvis vara med och skapa en nationell anläggningsfunktion där vi kan samla goda exempel från hela Sverige för olika anläggningstyper. En sådan plattform skulle både kommuner och byggbolag kunna använda när man bygger nytt. Med en sådan funktion skulle staten också kunna ge ekonomiskt stöd vid särskilda innovativa projekt som andra aktörer kan lära av, avslutar Jonnie.