Kundservice: 08 – 400 22 620
Vd: Oscar Lundberg
Chefredaktör: Myrna Whitaker
Ägare: Lundros, ett fristående,
(redaktionellt oberoende bolag)
Org nr: 556856-4594
[email protected]
PPWR omfattar alla förpackningar som sätts på EU-marknaden. Frågar du en förpackningsansvarig om saken kommer svaret nästan alltid innehålla årtalet 2030, året då alla förpackningar ska vara återvinningsbara. Men det årtalet är inte den första fasen. Den börjar betydligt närmare. Om inget annat anges i förordningen ska den tillämpas från den 12 augusti 2026. Dagens livsmedelsförpackningar kan därmed bli olagliga över en natt.
Återvinningsmålet för år 2030 har fått en självklar plats i diskussionerna och det är inte konstigt. Kravet att varje förpackning ska gå att återvinna påverkar på samma gång materialval, design och leverantörsled. Problemet är att tidsberäkningen bedrar. När PPWR trädde i kraft i februari 2025 var det till synes med en lång startsträcka kvar, men den tar alltså slut den 12 augusti 2026. Från det datumet gäller reglerna fullt ut.
Det här är något som är lätt att missa. När en artikel i förordningen inte anger något eget tillämpningsdatum, är det alltid den 12 augusti 2026 som gäller. Undantagen är få, vilket innebär att detta är grundläget för allt som inte uttryckligen skjuts fram till en senare tidpunkt. En stor del av regelboken börjar alltså gälla under en och samma vecka, inte utspritt över år som många hunnit vänja sig vid att tänka.
Det här betyder att mycket kommer hända på samma gång. Från den aktuella dagen gäller nya definitioner av vem som räknas som producent och nya krav på hur återanvändbara förpackningar ska utformas och dokumenteras. Den som lägger all kraft på år 2030 förbereder sig alltså för sent.
Den skarpaste konsekvensen gäller maten. Från 12 augusti 2026 inför artikel 5 en gräns för hur mycket PFAS (kemikalier) en livsmedelsförpackning får innehålla. Ligger halten över de fastställda gränsvärdena blir det förbjudet att släppa ut förpackningen på marknaden. Inte avråds, inte fasas ut. Förbjudet.
Samma datum kommer gränsvärden för vissa tungmetaller i förpackningar och förpackningskomponenter. Den begränsningen har funnits redan i förpackningsdirektivet, men nu ska den kunna styrkas med teknisk dokumentation.
För ett företag som fyller sallad i ett plasttråg eller säljer kaffe i laminerade påsar blir frågan plötsligt konkret. Vet vi vad våra förpackningar innehåller? Ända ner till de ämnen som förordningen pekar ut? Svaret kräver ofta uppgifter från flera olika led, från dem som tillverkar materialet till dem som trycker dekoren.
Kan svaret inte tas fram riskerar en produkt som sålts i åratal att inte längre tillåtas nå hyllan. Konsekvenserna stannar inte heller vid tomma hyllplatser i butiken. Beroende på hur den nationella tillsynen genomförs kan brister leda till försäljningsförbud, böter eller andra sanktioner. Ingen tillsynsmyndighet hör av sig i förväg för att påminna om att datumet närmar sig. Det är inte en fråga för nästa decennium. Det är en tröskel några få veckor bort.
Augusti handlar inte bara om vad man inte längre får göra. Det handlar lika mycket om vad man måste kunna visa.
Från och med 12 augusti 2026 måste varje tillverkare ta fram teknisk dokumentation och genomföra en bedömning av överensstämmelse med reglerna, innan en förpackning släpps ut. Till detta kommer en EU-försäkran om överensstämmelse och märkning med kontaktuppgifter på själva förpackningen.
Ansvaret stannar heller inte hos dem som tillverkar. Enligt Naturvårdsverkets genomgång av förordningen ska den som importerar kontrollera att tillverkaren har gjort den erfordrade bedömningen, att dokumentation finns och att förpackningarna är märkta. Hela kedjan får alltså ta sin egen del av bevisbördan.
Dokumentationen går inte att improvisera fram dagen innan. Den ska bygga på materialdata, leverantörsuppgifter och tester som tar tid att genomföra. Ju längre ner i leverantörsledet svaren finns, desto tidigare måste arbetet börja. För många blir det här den verkliga flaskhalsen, inte att uppfylla själva reglerna utan att hinna belägga att man faktiskt följer dem.
Var börjar man då? Den första uppgiften är att kartlägga de förpackningar som används idag och ta reda på vad de innehåller, med PFAS och tungmetaller i livsmedelskontakt högst upp på listan. Det låter självklart, men för ett sortiment med hundratals artiklar är det ett rejält arbete i sig. Utan det blir de följande stegen gissningar.
När bilden är klar blir nästa fråga vilken roll företaget har. Skyldigheterna ser olika ut beroende på om man tillverkar, importerar eller säljer. Var man finns i kedjan avgör vilka av kraven som faller på det egna bordet. En distributör som bara säljer vidare bär inte samma börda som tillverkaren, men ingen är helt utan ansvar.
Augusti 2026 är startpunkten, inte slutet. 2027 väntar nya regler för hotell, restaurang och caféer. Från 2028 gäller dessutom ett krav på minskat tomrum i förpackningar, plus en harmoniserad märkning som ska göra det enklare för konsumenterna att välja rätt. Men det är direkt efter sommarsemestern som marginalen är borta. En förpackning utan giltig dokumentation den 12 augusti är inte ett problem som väntar till 2030. Den är ett omgående problem.
Kundservice: 08 – 400 22 620
Vd: Oscar Lundberg
Chefredaktör: Myrna Whitaker
Ägare: Lundros, ett fristående,
(redaktionellt oberoende bolag)
Org nr: 556856-4594
[email protected]
Copyright 2021 – 2026 | Branschaktuellt Sverige AB