Från materialleverantör till logistikpartner – hur distributörsledet omformar byggbranschen

Byggprojekten växer i komplexitet och tidspress. I den verkligheten räcker det inte längre att leverera rätt produkt – det handlar om att leverera rätt material, på rätt plats i bygget, vid exakt rätt tidpunkt. ”Det finns en enormt stor potential i att göra logistiken bättre inom bygg”, säger Martin Rudberg, Sveriges första professor i bygglogistik och enhetschef på Linköpings universitet.

Det är han som byggt upp universitetets verksamhet inom bygglogistik. Idag är lärosätets bygglogistikforskning ledande i Sverige och Europa och en av de större forskningsaktörerna inom området i ett globalt perspektiv.

– Allt startade 2009 med att Lars Erik Lundbergs stiftelse för forskning och utbildning donerade pengar till Linköpings universitet för att starta upp en professur i bygglogistik. Sedan har vi byggt verksamheten kring det. All vår verksamhet inom bygg vid Linköpings universitet sker vid vårt campus i Norrköping. Jag är ansvarig för en grupp på 14 medarbetare som forskar och undervisar inom bygglogistik, berättar han.

Linköpings universitet delar in bygglogistiken i två spår. Det ena rör bygglogistikens påverkan på stadsplaneringen och stadsplaneringens påverkan på förutsättningarna för bygglogistiken, som kollegan Anna Fredriksson är ansvarig för. Det andra rör bygglogistik kopplat till själva byggproduktionen, som Martin Rudberg är ansvarig för.

Både i sin forskning och undervisning har Martin främst arbetat med byggentreprenörer och företag kopplade till dem.

– Det som intresserar mig mest är hur bygglogistik kan hjälpa till att skapa lägre kostnader, mindre miljöpåverkan och högre säkerhet. Logistik är ingen kärnverksamhet för bygg. Men vi har mycket forskning och statistik som visar att det är en faktor som påverkar mycket, säger Martin Rudberg.

En unik typ av logistik

I jämförelse med projekt inom industrin som har fasta fabriker är byggprojekt temporära, det vill säga att alla som arbetar med projektet och alla maskiner måste ta sig till det som ska byggas.

– Man måste bygga upp verksamheten för varje nytt byggprojekt och sedan montera ned den igen för att bygga upp på nästa byggprojekt. Det är det som gör bygglogistiken så svår. Det är en annan typ av logistik än i andra branscher. Dessutom är det så många aktörer som ska in. Så koordineringsfrågan blir stor och rör inte bara det byggtekniska utan även flöden av material, maskiner, människor och information. Det är det som är kärnan i logistik, säger han. Dessutom blir det allt viktigare att också ta hänsyn till returflöden.
Han menar att under den tid han hållit på har intresset för bygglogistiken ökat och förbättringar har skett.

– Med ett ökat miljöfokus har man fått upp ögonen för bygglogistiken generellt. Det kommer nu nya krav som gör att man måste ha koll på sin logistik. Även vi som universitet har hjälpt till att lyfta frågan. Dessutom har företag som vi kallar tredjepartslogistiker – som säljer logistiklösningar och -tjänster – börjat inse att de kan göra mycket i byggbranschen.

Öka produktionen till lägre kostnad

Under de senaste tio åren har han drivit stora digitaliseringsprojekt inom byggbranschen. Det största heter Uppkopplad byggplats och är det största forskningsprojekt som gjorts inom byggandets digitalisering i Sverige. Under sju år omsatte projektet runt hundra miljoner kronor och involverade drygt 60 organisationer, inklusive såväl stora bygg- och techföretag som startups.

– Vi testade digital teknik ute på pågående byggprojekt. Inom logistiken kom vi fram till bättre sätt att spåra material genom att sätta sensorer på material, verktyg och maskiner. Inte minst med de nya miljökrav som nu kommer tvingar digitaliseringen fram möjligheter att få bättre koll på sina logistikflöden och därigenom skapas också bättre möjligheter att planera. Digitaliseringen är en katalysator som kan hjälpa bygglogistiken att bli bättre, säger Martin Rudberg.

Vad är det viktigaste att satsa på nu för att bygglogistiken ska bli ännu bättre?

– Jag tror företagen behöver förstå hur bygglogistik hänger samman med ökade krav på att man ska redovisa vad man har gjort ur vissa miljö- och säkerhetsaspekter. Om man tillsätter tydliga logistikroller kan man både öka sin produktion och minska sina kostnader. Den rollen finns redan inom andra branscher. Inom bygg ligger logistikansvaret ofta fördelat på andra roller, säger han och fortsätter:

– Jag har kollegor som jämfört antalet faktiska logistikroller i byggföretag med inköpare, som ju är en närbesläktad roll. I de större byggföretagen kan det gå 100 inköpsroller per logistikroll. Skillnaden är att en inköpare har en tendens att fokusera på pris och avtal och inte på flödeseffektivitet och ett holistiskt perspektiv för att få logistiken att fungera när det är så många aktörer inblandade. Med tanke på alla logistiska flöden som ska koordineras förvånar det mig att man inte har fler utsedda personer för att sköta det.

“Finns potential”

För företag som inte har möjlighet att avsätta en hel roll till logistik kan tjänsten antingen köpas in via konsultverksamhet eller skrivas in som ett tydligt ansvarsområde på en vis del av en tjänstebeskrivning för en eller flera specifika roller.

– Det finns potential för fler logistiktjänster. Och köper man in en logistiktjänst kan andra medarbetare arbeta fullt ut med vad de är specialiserade på, men bör då inte heller få betalt för eller lägga tid på att exempelvis hämta material och hantera lossningsresurser, säger Martin Rudberg och avslutar:

– Både vi och kollegor hos andra lärosäten har gjort flera studier genom åren som visar att mer än 25 procent av byggkostnaderna kan vara slöseri kopplat till dålig logistik. Man kanske inte kan hämta hem allt, men jag är övertygad att det åtminstone finns potential för 15 till 20 procent. Varför tacka nej till den besparingen när det räcker att man satsar några få procent på att anställa kompetenta logistiker?