Trästad 2012 - projektet med det rätta virket

Träbyggandet i Sverige har varit en angelägenhet för regeringen under hela 2000 talet. Flera initiativ har funnits för att stimulera och öka användningen av trä i moderna byggnationer. Redan Göran Persson på sin tid drev frågan. Under 2000 talet har frågorna aktualiserats och resulterat i att Projektet Trästad 2012 startats. Projektet är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus anpassat till den Hållbara staden.

– I slutet av 1800 talet drabbades flera städer i Sverige av svåra bränder, bl.a. Sundsvall och Umeå där trähusen var en bidragande orsak till det snabba brandförloppet, berättar Christer Johansson, projektledare på Trästad 2012. Från denna tid blev det förbjudet att bygga trähus över 2 våningar. Detta kringgicks på vissa ställen genom att man byggde så kallade landshövdingahus där man murade första våningen och sedan byggde på med 2 våningar med vind i trä. Några sådana hus finns ännu idag kvar i Göteborg.

Då Sverige gick med i EU på 90 talet anpassades byggstandard och regelverk till EU- normer och då blev det plötsligt ohållbart att ha kvar förbudet mot att bygga högt i trä. Regelverket säger att man ska klara de tekniska egenskapskraven både när det gäller brand och ljud men inget specificeras om materialvalen. Under 2000 talet har teknikutvecklingen vuxit sig så mycket starkare att man idag bygger 8 våningar i trä så som exempelvis projektet Limnologen i Växjö vilket idag har landets högsta trähus. Limnologen är på väg att bli Sveriges största sammanhängande område helt byggt i trä. Under de närmsta 10-12 åren ska 1 100 lägenheter, skolor, kommersiella fastigheter och kommunala verksamhetslokaler byggas i trä i centrala Växjö.

– Även i Sundbyberg är man på väg att uppföra en åttavånings flerfamiljsfastighet i trä, berättar Christer Johansson. Det är det privata fastighetsbolaget Folkhem som uppför huset där stomresningsinvigning sker i december 2012. Bägge dessa projekt är milstolpar inom Trästadsprojektet då det gäller att bygga höga trähus.  Av alla småhus som byggs idag är ca 95 % i trä. Det gör att ett fokusområde inom Trästadsprojektet är industriellt byggande där man fabriksmonterar färdiga lägenhetsmoduler i större grad än att traditionellt bygga på plats.

Ett sådant exempel är Lindbäcks Bygg i Piteå som är en ledande leverantör av industriellt producerade flerbostadshus. Vid byggnation i massivt trä gör man det i sektioner som sammanfogas med bärande bjälklag i trä. Man använder sig här av homogent trä som korslimmas med ny teknik. En stor leverantör är Martinsons Trä i Västerbotten. Och det är just den här tekniken som nu hela tiden utvecklas.

– Bland de 17 kommuner som är med i projektet Trästad 2012 märks hela tiden ett ökat intresse för den nya tekniken, berättar Christer Johansson. Det pågår många diskussioner bland kommunerna om hur man kan påverka byggandet och hur man kan få in fler aktörer i verksamheten framöver. Från kommunerna har man tidigare generellt varit ovana vid att påverka byggandet men haft ett starkt engagemang i miljö och klimatfrågor. Dessa frågor förutsätter nu också att man har fokus på byggandet för att kunna påverka i högre utsträckning. Det är här den stora skillnaden blir påtaglig då man jämför trä med exempelvis stål och betong då träet är ett helt förnyelsebart material. Skogen återplanteras och efter ca 50 år har den vuxit upp igen och går således att bruka igen.

I Sverige är skogsindustrin generellt känslig för konjunkturer i världen när det gäller sågade produkter och överlag gäller låga prisnivåer. Bäst rustade för framtiden är därför de som satsat på produktutveckling och också hittat nya användningsområden på hemmamarknaden för träprodukter.

Bland de 17 medlemskommunerna råder det stora skillnader i förutsättningar då de flesta är relativt små och det överlag inte byggs så mycket. Umeå och Växjö är undantag och på bägge orter byggs det nu mycket i trä vilket också har uppmärksammats internationellt. Ett aktuellt exempel i Växjö är den nya tennishallen som med sin låga energiförbrukning helt uppfyller passivhusstandard. – Bygger man hus med låg energiförbrukning i trä får man per automatik ett klimatneutralt hus med minsta möjliga avtryck på miljön, säger Christer Johansson.

En stor fördel i nätverket runt Trästadsprojektet är att man kan jämföra och inspireras över kommungränserna och samtidigt ta hjälp av varandras erfarenheter och kunskaper. Det har också gjort att man har vågat ta politiska beslut om områden där man bättre kan ta tillvara träets möjligheter.

– I september i fjol tillträdde jag rollen som projektledare för Trästad 2012, berättar Christer Johansson. Innan dess arbetade jag som lokal processledare för Umeå Kommun. Med en bakgrund på 30 år inom byggbranschen där jag arbetat på arkitektkontor som byggnadsingenjör och även för byggföretag så har jag bred erfarenhet inom byggnation. Vi ser nu en intressant utveckling och samtidigt en utmaning där också bygg och fastighetsbranschen måste bidra till klimatet på ett positivt sätt.

På sikt blir det så att det som inte är förnyelsebart inom byggbranschen måste fasas ut. Det är samma som gäller för drivmedel där fossilt fasas ut och ersätts med alternativa drivmedel. Träbyggandet ersätter inte allt utan vi kommer fortfarande att behöva både betong och stål. Intressant blir att se vad forskningen kan göra för att minska cement och betongens påverkan på miljön.

–  Det pågår inom Trästadsprojektet mycket forskning där både SP och LTU är delaktiga, berättar Christer Johansson. Det som diskuteras mycket nu är bättre samverkan mellan arkitektur och teknik. Under 2000 talet har fokus legat på teknikutvecklingen för att klara de nya direktiven men nu kan vi se att även arkitekturen kommer till sin rätt på ett positivt sätt.  Under min period som projektledare kan jag tydligt se ett ökat intresse från arkitekter för projektet. Det arrangeras ett stort event på arkitekthögskolan i Umeå där flera av Europas främsta arkitekter inom träbyggnad deltar vilket visar på ett stort intresse från branschen. Det blir ett 2 dagars konvent med föreläsningar och diskussioner kring ämnet. Trästadsprojektet kommer att framhävas under konventet vilket ger Sverige goda förutsättningar att bli världsledande inom området eftersom vi förutom kunskapen även har råvaran i riklig mängd.

– Utmaningarna ligger inom byggmetoderna som har utvecklats under lång tid och där det krävs en viss tid för att omstrukturera processerna. Jag är övertygad om att de nya alternativen kommer att gagna branschen i ett längre perspektiv. Det finns även inom Trästadsprojektet exempel på att de stora byggfirmorna också ligger i startgroparna och finns med i några aktuella projekt.

Då kärnan i Trästadsprojektet är kommunerna så sker också mycket av kommunikationen genom dessa. Nu finns även en bok att beställa där man sammanfattat mycket av projektets verksamhet, säger Christer Johansson. Den innehåller alltifrån diskussioner om bostadsbyggande, förfarande vid upphandlingar, projektbeskrivningar med mera.

– Vi kan konstatera att träbyggandet har fått ett rejält genomslag genom Trästadsprojektet, vilket också tydligt visas genom att SKL nu väljer att lyfta träbyggandet inför nästa år.

Visionen för oss är att detta ska bli en exportframgång där Sverige kan bli världsledande och där kunskapen blir en avgörande faktor. Det finns härigenom mycket goda möjligheter att skapa nya arbetstillfällen och detta i områden som ofta räknas som avfolkningsbyggder. Det belyser på ett bra sätt hållbarheten genom att man bygger med de resurser som man har i sitt närområde.

– Som i många förändringsarbeten är svårigheten inte det nya utan att förändra gamla invanda mönster. Viktigt att poängtera också är att träbyggandet inte är lösningen på allt men en viktig del i det nya industriella byggandet. Byggtiden kan ofta halveras genom fabriksbyggda element i jämförelse med platsbyggt.

Sverige besitter en fantastisk kunskap inom området och med forskningen som är världsledande har vi mycket goda möjligheter att genom projektet Trästad 2012 starkt bidra till en positiv utveckling för både miljö och klimat, avslutar Christer Johansson.