Stål – som en tidskapsel långt före sin tid

Anna Broberg

Järn och stål har framställts av mänskligheten i tusentals år. Men att framställa stålet på fossilfri väg är nytt. Väl framtaget kan stålet användas igen och igen – utan att ens smältas om. ”I stålets DNA finns det är hundra procent cirkulära. Det är som en tidskapsel – precis som det var när det producerades”, säger Björn Åstedt.

Björn Åstedt är vd på den fristående organisationen Stålbyggnadsinstitutet, SBI. Stålbyggnadsinstitutets vision lyder: Stål bygger en hållbar framtid. Med ena benet i stålbyggnadsindustrin och det andra i universitetsvärlden kombinerar SBI forskning med praktisk erfarenhet för att sprida ökad kunskap om stålets användningsmöjligheter.

– Stålområdet är stort. Det är ett otroligt mångfacetterat material. Du kan använda det till nästan oändligt med applikationer, säger Björn Åstedt.

Största tekniksprånget på tusentals år

– Vi är mitt inne i det som beskrivs som det största tekniksprånget som gjorts på tusentals år – så länge som man använt järn och stål. Vi ska gå från att använda masugnar med kol till en mycket mer koldioxidsnål tillverkningsprocess med hjälp av vätgas, säger han.

Ett exempel på omställningen är gruvföretaget LKAB, stålbolaget SSAB och Vattenfalls gemensamma initiativ HYBRIT. HYBRIT-initiativet har potential att sänka Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent. Ett annat exempel Björn Åstedt ger är det svenska stålbolaget Stegra.

– Nystartade stålbolaget Stegra – tidigare H2 Green Steel bygger upp hela sin produktionslinje kring vätgasbaserad produktion, säger han och tillägger:

– Vi har ett enormt bra tillfälle att gå i bräschen häruppe i Norden – mycket tack vare våra fina energitillgångar. Omställningen bygger på att vi har tillgång till fossilfri energi. Det är betydligt svårare att göra samma sak i exempelvis södra Europa.

Pusselbit i cirkulär ekonomi

Han berättar att en stor del av den globala stålproduktionen går till byggbranschen – runt femtio procent. Samtidigt som själva ståltillverkningsprocessen ställer om händer det mycket med stålet inom byggbranschen.

– Många talar om återbruk och cirkulära materialflöden. För oss som hanterar stål är cirkulära flöden inte något nytt. Så har man alltid arbetat när det gäller stål. I praktiken tar man tillvara på cirka 95 procent av allt stål som en gång har använts i Sverige genom att samla in det igen som skrot. Det smälts om och sedan går det in i ståltillverkningsprocessen igen. Stålets DNA är att det är hundra procent cirkulärt. Det är som en tidskapsel och är precis som det var när det producerades. Har det en gång framställts finns det där. Det går jättebra att bara smälta om det och få fram nytt stål med lika bra eller bättre tekniska egenskaper. Där har vi hunnit jättelång. Runt 98 procent av allt stål samlas in i byggbranschen. Det finns ett stort ekonomiskt värde i skrotet eftersom det behövs i ståltillverkningen.

Vill inte ens se rivningskulan

Men nu tas ett steg längre.

– Det handlar om återbruk – alltså att du inte behöver smälta om materialet. Man tar helt enkelt balkar och pelare som finns i ett byggprojekt, demonterar dem varsamt och stoppar in dem i nästa byggprojekt. Man behöver inte göra något med materialet utan det har kvar sina tekniska egenskaper. Det är väldigt kul att se att den cirkulära affären tar allt mera fart, säger Björn Åstedt.

Intresset för återbrukat material har visat sig vara så stort att flaskhalsen är att få fram tillräckliga mängder.    

– Efterfrågan är större än tillgången. Det borgar för att det kommer att öka mer i framtiden. Byggbranschen är kanske inte världens snabbaste bransch att ändra det sätt på vilket man arbetat tidigare. Det tar lite tid. Den här rivningsslängkulan – den vill vi inte se längre. Om vi ska klara av vårt klimatåtagande behöver samhället röra sig mot en mer cirkulär ekonomi där vi tar vara på det vi har, avslutar han.