Här byggs Sveriges första reningsverk med pyrolys

Emilia Granberg

0

I Margretelund i Åkersberga bygger Roslagsvatten och NCC ett nytt reningsverk. I reningsverket implementeras tekniken pyrolys – en reningsteknik som gör reningsverket unikt. Hittills finns bara en pilotanläggning i Skåne, vilket gör reningsverket till det första av sitt slag i Sverige.

Att reningsverket kommer använda sig av pyrolys innebär att avloppsvattnet först renas i en membranbioreaktor. Därefter går det avvattnade slammet till ett slutet system där det både torkas och genomgår pyrolys. Slutprodukten blir biokol som är klart att sprida på åkermark, samtidigt som alla avgaser renas innan de släpps ut genom skorstenen.

Sveriges första klimatneutrala avloppsreningsverk

När Roslagsvatten bygger det nya reningsverket är målet att bygga Sveriges första klimatneutrala avloppsreningsverk. Här spelar pyrolysen en viktig roll.

– I traditionella avloppsreningsverk blir slutprodukten slam som man efter en hygienisering sprider ut på åkermark. Det släpper ut både koldioxid och metangas. Här kommer det avvattnade slammet i stället gå direkt från reningsverket in i pyrolysen och tillverka biokol. Alla växthusgaser binds då i kolet vilket innebär att vi inte får några utsläpp, säger Christian Wiklund, och tillägger:

– Samtidigt är pyrolysen en energieffektiv process då överskottsvärmen från pyrolysen värmer upp själva torkningsprocessen. Andra fördelar med slutprodukten är att biokol är fritt från både PFAS, mikroplast och läkemedelsrester, samtidigt som fosfor och andra näringsämnen blir tillgängliga längre tid i marken.

Andra fördelar med pyrolysen, berättar Christian Wiklund, är att tekniken leder till 90 procents minskade transporter. Detta eftersom det inte finns något slam som ska köras till en mellanlagringsplats för hygienisering.

– Det här är en tripple win – det blir en vinst för både miljön, sociala aspekter och ekonomin.

Storsatsning på digitalisering

Utöver klimatinitiativet med pyrolys ska Roslagsvatten genomföra en stor satsning på digitalisering och automatisering. På så sätt vill man minimera både energiåtgång och kemikalier.

– Vi på Roslagsvatten håller på med ett stort digitaliseringsprojekt där vi kopplar ihop befintliga och nya system för att få ett stort, samlat system. Vi kommer även referensbeteckna alla digitala signaler och införa en ny namnstandard för reningsverkens olika delar. Det ska göra det smidigare att hålla koll och underhålla hela anläggningen. Likaså kommer tillämpandet av machine learning och AI bli väldigt mycket enklare om alla använder samma data. Vi kommer också gå över till ett gemensamt styrövervakningssystem för alla våra reningsverk och pumpstationer, berättar Christian Wiklund.

Luktfri, grönskande omgivning

Det nya reningsverket byggs på samma mark som Margretelunds redan befintliga reningsverk, ett beslut som till stor del grundades i att mycket färdig infrastruktur och ett färdigt miljötillstånd redan fanns på plats. Den 28 maj i år togs första spadtaget. I projektet har man tampats med utmanande markförhållanden – sankmark med lera, förorenade massor och mer sprängning än tänkt, men nu börjar markarbetet bli klart. Under marken gömmer sig byggnaden för pyrolysen och idag är även den så gott som klar.

– I det här projektet har vi tryckt mycket på att det ska vara en så liten lokal omgivningspåverkan som möjligt, vilket bland annat lett till att vi bygger ett helt inbyggt reningsverk. Det blir inga öppna tankar någonstans. Biokol är också så gott som luktfritt vilket innebär att vi skapar en betydligt trevligare granne än illaluktande slam, säger Christian Wiklund och tillägger:

– Reningsverket har också fått en spännande design där en stor del av reningsverket kommer ligga under en park. Det gör marken tillgänglig för allmänheten. I stället för att reningsverket ska kännas som ett dåligt ställe hoppas vi att vår design kommer attrahera människor till området nere vid vattnet. Vi utnyttjar ytan på ett dubbelt sätt.

Den första etappen av projektet ska vara klar 2027 och då ska reningsverket klara avloppsvatten från 57 000 personekvivalenter. I andra etappen, klar senast 2031, ska kapaciteten öka till 93 000.