Tio tusen dammar – så ska haverier förhindras

I Sverige finns det runt 10 000 dammar som bidrar till viktiga samhällsfunktioner så som vattenkraftproduktion, gruvindustri och skydd mot översvämningar. En av Svenska kraftnäts myndighetsuppgifter är att främja dammsäkerheten i landet. Fokus ligger på de runt 450 dammanläggningar där ett haveri skulle kunna få allvarliga samhälleliga konsekvenser och därför har de placerats i en så kallad dammsäkerhetsklass med särskilda krav på säkerhet. Majoriteten av dessa är vattenkraftdammar.

– Krav på att det är dammägaren som, ska utreda konsekvenser av dammhaveri som grund för länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för dammsäkerhet, infördes i miljöbalken 2014. I dag har knappt fem procent av dammarna en dammsäkerhetsklassning då ett haveri skulle kunna medföra till exempel risk för dödsfall, förstörd infrastruktur, allvarliga miljöskador och störningar i samhällsviktig verksamhet. Under de första tre, fyra åren genomförde dammägarna konsekvensutredningar för över 1 000 dammar för att klargöra om de behöver dammsäkerhetsklassning eller inte. Länsstyrelsen fattade därefter beslut om dammsäkerhetsklass för flera hundra av dem, säger Maria Bartsch och fortsätter:

– Under 2023 tillkom bara 10–15 dammar. Generellt är det inte så att det byggs nya dammar utan de som nu har fått säkerhetsklassning är sådana som gått lite under radarn tidigare och där länsstyrelsen nu upptäcker att et haveri skulle kunna få betydande konsekvenser. Samtidigt har några tidigare klassificerade dammar rivits ut.