KTH experimenterar på olika sätt för att utveckla betongbranschen

På KTH pågår flera olika forskningsprojekt när det kommer till betong. I ett nyligen avslutat projekt har man fokuserats på 3D-skrivning av betong och till hösten påbörjas ett nytt projekt som handlar om hur man kan spara cement när det kommer till byggandet av vägar i betong. Johan Silfwerbrand, professor inom betongbyggnad, berättar även om ett nytt och spännande projekt där CO2-utsläppet ska fångas in och grävas ned.

När det kommer till arbetet med betong så verkar Kungliga Tekniska högskolan, KTH, inom flera olika områden, bland annat betongvägar, 3D-skrivning, färsk betong och hur den kan optimeras. Det som är högst upp på agendan är däremot att använda betong som har en mindre påverkan på klimatet.

– Nu har inte KTH något sådant projekt men syftet med vår forskning är exempelvis att bidra till reparationen av betongvägar vilket ökar vägarnas livslängd, vilket i sin tur är ett sätt att bidra till det hållbara samhället, säger Johan Silfwerbrand.

Ett av de områden där Johan Silfwerbrand forskar kring är 3D-skrivning av betong. Han berättar att man nyligen avslutade ett projekt där man tillsammans med ConcretePrint skrev ut bropelare i betong.

– Vi skrev ut cylindriska skal, fyllde dessa med betong och skapade pelare. I stället för att formsätta pelare kan man skriva ut dem och sedan fylla dem med självkompakterande betong. Tanken med detta är att skapa en effektivare byggprocess, säger han.

Forskningen kring betong består av tre olika delar – mätning i verkligheten, numeriska beräkningar och modellförsök i laboratoriet.

Nytt projekt med betongvägar

I höst ska Johan Silfwerbrand och KTH inleda ett nytt projekt där man ska titta på hur man kan spara runt en femtedel av cementen som vanligtvis används när det kommer till byggnationen av betongvägar.

– Normalt sett görs betongvägar i två skikt där man vill ha slitstark betong överst och vanlig betong under. Men vi menar att man kan ha en hållfast betong i botten, enkelt betong i mitten och en stark i toppen. Med detta kan man sedan spara mellan 20–25 procent av cementen och ändå få samma prestanda. Men vi behöver göra tester för att se att allting samverkar, säger Johan Silfwerbrand.

Flera stora förändringar

Johan Silfwerbrand har arbetat med betong i över 40 år och under den tiden har han varit med om flera stora förändringar inom betongvärlden.  Den första stora förändringen kom på 80-talet då det skapades nya möjligheter med högre hållfasthet i betongen.

– Sedan har vi den självkompakterade betongen som gör att man slipper vibrera och nu på senare tid handlar det om att göra betongen grönare. Det är tre stora förändringar som skett under min tid, säger han.

Vidare berättar Johan Silfwerbrand om ett nytt initiativ inom betongvärlden – nämligen infångning av CO2 i betongfabrikerna. Däremot är det ingenting som KTH forskar på än.

– Heidelberg Materials Cement Sverige har påbörjat arbetet med CCS, infångning av CO2 från deras fabrik. Deras dotterbolag i Norge håller även på med detta och de siktar på att kunna leverera betong utan CO2 under 2025, säger han och fortsätter:

– När man fångar upp CO2 från skorstenen så kommer utsläppen från betongen att bli mycket mindre vilket är väldigt intressant. Däremot är det bara en liten droppe i det stora betonghavet. Men om de lyckas, och får andra företag att följa efter kan det bli väldigt bra för framtiden.