Söker fler som vill arbeta – under ytan

Under ytan, i både små och stora projekt inom både energi och infrastruktur, genomförs arbeten av utbildade dykare året om. Arbeten som innefattar både muddring, armering och svetsning. För att utvecklingen och att arbetet genomförs på ett korrekt sätt representeras denna bransch av Dykentreprenörerna inom Byggföretagen – vars mål bland annat innefattar säkerställande av svensk utbildning av dykare även i framtiden.

Dyk- och undervattensentreprenader som innefattar arbeten som svetsning, borrning, schaktarbete, muddring, sprängning, armering och gjutning, bedrivs året runt utan avbrott. Dessa arbeten genomförs inom branscher som infrastruktur och energi. Men en utmaning som branschen står inför är att fler behöver utbildas till att bli anläggningsdykare.

Dykentreprenörerna inom Byggföretagen, DIB, är en rikstäckande specialist-branschorganisation som bildades 1987 och i dag består av specialföretag som medlemmar. Alla har en verksamhet som är inriktad på dykeri- och sjöentreprenader, men även närliggande verksamheter såsom muddring och pålslagning.

Sedan grundandet har DIB ständigt företrätt sina medlemmar i såväl bransch- som arbetsgivarfrågor i ett nära samarbete med Byggföretagen berättar ordförande Jörn Ryberg.

– Vårt uppdrag är att företräda medlemsföretagens intressen som är arbetsgivare inom branschen. Vi har etablerat branschspecifika utbildningsprogram samt företags- och skolförlagd utbildning. Vi arbetar med nationella projektet ”sund konkurrens” som inriktar sig på dykeriarbeten, säger han och tillägger:

– Dessutom arbetar vi aktivt med att följa och effektivt påverka utvecklingen när det kommer till regler och normer, både nationellt och internationellt.

Vill att svensk dykarskola ska finnas

Förutom att följa Byggföretagens övergripande målsättningar så hanterar DIB branschspecifika problemställningar och målsättningar berättar Jörn Ryberg.

– Det kan vara sådant som relevanta arbetsmiljökrav som ska följas av branschen. Vi ska säkra att vi har dykare i framtiden genom att den svenska dykskolan får tydligare förutsättningar från YH myndigheten.

Dessutom har vi en målsättning som säger att yrkesbevisen ska väga tyngre som kvalitetssäkring, säger han och tillägger:

– Sedan vill vi att beställare ska vara involverade och kunna ställa rätt och relevanta krav på branschen.

När det kommer till kompetens och kunskap – vilka krav ställs?

– En person som vill verka som anläggningsdykare ska inneha ett utbildningsbevis som visar på att man har den relevanta dykutbildningen som krävs samt att personen ska inneha ett yrkesbevis. Yrkesbeviset är en dokumentation över att personen kan utföra sin arbetsuppgift på ett säkert sätt under vattnet. När det kommer till utbildningen så kan den ske på två sätt i Sverige – antingen via yrkeshögskola eller genom företagsförlagd utbildning. Oavsett vilken väg personen i fråga väljer så är det samma grundläggande dokumentation samt en utbildningsperiod på två år. BYN, Byggbranschens Yrkesnämnd, administrerar utbildningarna.

Vilken typ av kunder är intresserade av dykentreprenader?

– Precis som i alla branscher förekommer både stora och små projekt. Vanligt är att den offentliga sektorn i form av stat och kommuner beställer projekt kopplade till offentlig infrastruktur. Mestadels är våra medlemsföretag styrda av offentlig upphandling men även privata kunder förekommer.