Hissförbundet: “Märkligt att 100 år gamla hissar anses vara säkra”

Enligt en rapport från Hissförbundet har var femte hiss i Sverige allvarliga säkerhetsbrister. Trots det finns inga regler på att hissar i bostadshus behöver uppdatera sin säkerhetsutrustning. Vi har pratat med Anne Geitmann, Hissförbundets generalsekreterare, som berättar mer om hissolyckorna i Sverige och vilken skillnad nya regler skulle göra.

Idag är mer än hälften av Sveriges hissar över 30 år gamla och enligt Hissförbundet saknar många av dem viktig säkerhetsutrustning. Faktum är att en hiss i ett bostadshus inte behöver uppdatera sin säkerhetsutrustning så länge den följer de säkerhetsstandarder som rådde när hissen byggdes. Det kan betyda över 100 år gamla regler.

Samtidigt är saknaden av utrustningen orsaken till flera allvarliga olyckor som sker varje år, och därför har Boverket presenterat nya förslag på regler som ska göra bostadshusens hissar säkrare.

– Det här är något som många blir väldigt förvånade över. Om en hiss ansågs vara säker för 100 år sedan så anses den vara säker än idag, vilket känns märkligt om man jämför med annan teknik. Därför är vi mycket positiva till förslagen som Boverket lagt fram, berättar Anne Geitmann, Hissförbundets generalsekreterare.

Boverkets utredning handlar om att åtgärda säkerhetsbrister i äldre hissar – dels genom att hissar som idag saknar skydd i korgöppningen får skydd, dels genom att skydd i utrymmet mellan korgdörr och schaktdörr installeras om det finns en risk för innestängning i utrymmet. För hissar i arbetslokaler har kraven gällande skydd i korgöppningen funnits sedan 2012, men gällande hissar i bostadshus har säkerheten släpat efter.

– Att införa dessa åtgärder är något vi vet fungerar eftersom vi sett stor skillnad sedan kravet om skydd i korgöppningen infördes för arbetslokaler. Sedan dess har inga dödsolyckor relaterat till detta inträffat. Tekniken finns och det är bara rimligt att samma krav gäller även för hissar i bostadshus, säger Anne Geitmann.

Vilka är de vanligaste olyckorna i hissar?

– Klämolyckor är den största och allvarligaste säkerhetsrisken. I hissar helt utan skydd i korgöppningen kan gods fastna mot väggen och allvarligt klämma personen som åker med. Det finns även risk för strypning om klädesplagg eller ryggsäckar fastnar i dörren och hissen åker iväg. I hissar med äldre grind- eller vikdörr däremot finns en farlig klämrisk när glappet mellan schaktdörren och innerdörren är för stort. Här har vi sett att små barn har blivit instängt och fått mycket allvarliga klämskador när någon på en annan våning anropat hissen och barnet drogs med.

Andra vanliga olyckor i äldre hissar är elstötar och snubbelolyckor och enligt Hissförbundet finns även kommunikationsbrister när olyckan är framme. Till exempel saknar många äldre hissar riktiga nödtelefoner med tvåvägskommunikation.

– Det finns också säkerhetsrisker som inte går att lösa med bättre teknik och här satsar vi på utbildning. Till exempel har vi tagit fram en varningsdekal för djurägare som går att beställa på Hissförbundets hemsida. Dekalen har tagits fram eftersom det varje år sker ett antal olyckor där hundar skadas allvarligt i hissar, säger Anne Geitmann och förklarar:

– När djur och människa hamnar på varsin sida av hissdörren uppstår mycket farliga situationer. Dörrarnas sensorer känner inte av de smala koppelbanden och då kan dörren stänga och hissen åka iväg vilket medför risk för allvarliga klämskador och i värsta fall stryps djuret.

Mer än bara säkerhet

När en äldre hiss moderniseras behöver det inte bara vara säkerheten som ökar utan det kan även följa fler fördelar som stärker byggnadens värde.

– Så klart är moderniseringens största plus en uppdatering med aktuell säkerhetsteknik men den bidrar även till förbättrad funktionalitet och en ökad tillgänglighet. Samtidigt kan hissens energianvändning minska med 40-70 procent, säger Anne Geitmann, och avslutar:

– Det finns också ett stöd för moderniseringsåtgärder eller efterinstallation av hiss att söka. Stödet heter Stödet till bostäder för äldre och här är det den lokala länsstyrelsen som fattar beslut om vilka åtgärder som godkänns. Med stödet får fastighetsägare och BRF:er hjälp med en fjärdedel av anpassningskostnaden, med ett högsta belopp om 200 000 kronor.