Boven bakom kostnadsexplosioner i byggprojekt

Myrna Whitaker

0

I Sverige kan man inte nämna Västlänken eller Slussen utan att många direkt tänker på skenande kostnader. Jan-Christoph Norlander förklarar i en intervju varför det idag är mer regel än undantag att stora projekt blir för dyra och hur det med relativt enkla medel går det att undvika.

JC driver sedan december 2017 egen byggkonsultfirma och har tidigare varit chef för WSP Management i Uppsala och projektchef på Locum där han snabbt blev involverad i stora tekniskt komplicerade byggprojekt. JC har under många år jobbat med att leda samhällsbyggnadsprojekt. När han 2018 fick utmärkelsen Årets projektledare inom Samhällsbyggnadsområdet, var det för hans skicklighet att leda och driva projekt i samverkan.

Han menar att man ofta glömmer genomförandets komplexitet. Med det syftar han bland annat på avancerad teknik, myndighetsregler, antal intressenter som ska vara överens, ändrade kravställningar, politiska intressen, stadens utveckling och behov. Han berättar även att det rör sig om “enstycksproduktion”. Detta menar han särskilt gäller i större offentliga projekt.

Varför misslyckas man så ofta med att hålla budgeten?

– Det finns många förklaringar till att detta sker, särskilt när projekten är komplicerade. Det kan exempelvis vara att samordning mellan entreprenör och underleverantör inte fungerar eller att en platsledning hanterar sin organisation på ett ej önskvärt sätt. Men det finns också yttre påverkan, såsom väderlek eller att komplicerade markförhållanden medför mer arbete än både beställare och entreprenör först antagit.

Det är också av stor vikt att beställaren lämnar in beslut i tid berättar JC.

– Tids- och kostnadskonsekvenser uppstår när beställarens besked dröjer eller när sena programändringar eller nya politiska önskemål ska inarbetas i en redan projekterad anläggning.

– Har beställaren kalkylerat bristfälligt och pengar saknas blir det omtag och när upphandlingar av entreprenörer eller bygglov överprövas påverkar det, likaså valet av entreprenadform.

Här listar JC några av de främsta orsakerna till att budgeten och tidsplanen spricker:

1. Brister i samordning mellan projektets alla intressenter. Intressenterna är många; politik, beställare, brukare, projektörer, entreprenörer, UE, myndigheter, grannar med flera. Det tar tid att komma överens.

2. Byggnad och tekniska system.  Byggnader är idag tekniskt komplicerade och varje ny offentlig anläggning är ett enstyckeverk. Ofta jämförs byggindustrin med bilindustrin, i dessa fall ska jämförelsen ske med den allra första bilen som rullar av bandet. Ofta är det mer komplicerat än man först tänkt.

3. Myndighetskrav och tillstånd. Ibland grundat i tyckande, medför ökade kostnader och förseningar i framdrift då lösningar måste omarbetas eller tillstånd inväntas.

4. Igångsättningstillstånd. Ett större samhällsprojekt kan ofta ha en genomförandeperiod som sträcker sig över mer än 10 år. Projektets olika faser kräver igångsättningstillstånd. Brukare, beställare, politik med flera måste alla vara överens och ”skriva under”, tiden går.

5. Sen eller ändrad kravställning (programändringar). Tekniska förutsättningar är inte kända när anläggningen designas, exempelvis medicinteknisk utrustning vid sjukhusbyggen. Det kan också komma ändringar i kravställning från politiskt håll eller ändrade förutsättningar för tilltänkta verksamheter i lokalerna.

6. Sena besked från beställarsidan. Påverkar framdrift negativt både under projektering och under produktion, samlat får sena besked och beslut stora konsekvenser på framdriften.

7. Folk byter jobb. Kunskap går förlorad när personer i projekt som löper över många år slutar, samtidigt ställer tillkomna personer ofta nya krav i sent skede.

8. Bristande erfarenhet, ofta kopplat med prestige. Får ibland stora konsekvenser på samhällsbyggnadsprojekt. Det kan vara politiskt, på myndighetssidan, på beställarsidan, hos verksamhet, konsult eller entreprenör. Kostar tid, pengar, engagemang och energi. 

9. Påtryckningar. Dessa medför att den faktiska kostnaden för ett projekt, eller en realistisk tidplan inte alltid presenteras fullt ut, medvetet eller omedvetet. Man vill inte ta risken att projekten inte blir av.

10. Felaktig kommunikation. Ofta grundat i okunskap, särintressen eller prestige, gäller särskilt de stora projekten. Även media tenderar att späda på genom att rapportera delar i projekt som går mindre bra. Det inbringar ett stort nyhetsvärde, men tar samtidigt energi från projektet och försvårar framdrift.

Har du några tips på hur dessa brister kan undvikas?

– Det mest grundläggande för en effektiv framdrift av både stora och små samhällsbyggnadsprojekt är struktur, förankring, delegerat ansvar och öppenhet mellan projektets alla intressenter. Om genomförandet sen kombineras med effektiv projektledning, tydliga besluts- och genomförandeplaner, ett gott samarbetsklimat och en effektiv projekterings- och produktionsgrupp, då ökar chansen till god framdrift.

JC berättar vidare att man också måste ha med sig att det alltid finns olika lösningar och viljor relaterat ett specifikt byggnadsbehov, också att konsulter och entreprenörer ofta samtidigt arbetar med flera projekt.

– Därför är en viss tidspress i genomförandet till fördel. Projektet blir prioriterat av alla vilket medför att oväntade tids- och kostnadskonsekvenser uteblir.

JC avslutar.

– I de större byggprojekten är det ibland 1000-tals personer som ska samordnas. Jag brukar konstatera färdigställandet, av exempelvis ett sjukhus, som ett under sett till hur många personer som i samverkan och över många år får ihop projektet som över tid hjälper så många till ett bättre liv.

* Denna artikel är ursprungligen skriven av Rebecca Bornelid och uppdaterad i mars 2022 av Myrna Whitaker.