De rustar Stockholms elnät för framtiden

I takt med att Stockholm växer behöver regionens elnät
förstärkas och förnyas för att säkra behovet av el i framtiden. Tillsammans med
elnätsföretagen Vattenfall och Ellevio har myndigheten Svenska kraftnät därför
föreslagit en helt ny struktur för Stockholms elnät: programmen Stockholms
Ström och Storstockholm Väst.

För att förverkliga detta behöver ett stort antal delprojekt
genomföras. Tillsammans bygger Vattenfall, Ellevio och Svenska kraftnät nya
stationer och elförbindelser. Den nya nätstrukturen och förstärkningarna
innebär också att vissa befintliga luftledningar kan rivas. Det är ett
omfattande arbete, som hade sin början 2004.

– Svenska
kraftnät fick ett regeringsuppdrag 2004 där vi tillsammans med de andra
regionnätsägarna skulle titta på Stockholms framtida elnät. Det involverade
även kommunerna i området. Vi startade programmet som vi kallar Stockholms
Ström. Men för cirka fem år sedan insåg vi att Stockholm växte mycket
kraftigare än vad vi förutspått. Det gjorde att vi fick se över de tidigare
planer och revidera. Då utökade vi det tidigare Stockholms Ström med det som
idag kallas Storstockholm Väst. Idag driver vi dessa parallellt för att
förstärka Stockholms elnät på sikt, berättar Henry Frödesjö,
programledare på Svenska kraftnät.

Idag går det
inte att ta ut mer effekt från stamnätet. Inmatningarna till Stockholm måste
först förstärkas genom att nya ledningar och stationer byggs.

– Vi kommer
förnya en del av de äldre 220 kilovolts-ledningarna (kV) med nya 400 kV
ledningar. Detta för att möjliggöra att man i hela Stockholmsområdet kan
tillåta ett större effektuttag än vad som är möjligt idag, säger Frödesjö och
fortsätter:

– Jag vill
påstå att om vi inte skulle förstärka elnätet på det sätt vi nu gör så skulle
det hämma hela Stockholmsområdets fortsatta utveckling. Vi lever i ett modernt
samhälle där vi inte accepterar strömavbrott. Vi behöver bygga ut elnäten på
samma sätt som vi bygger bostäder, tunnelbana och andra infrastrukturprojekt.
Den stora skillnaden är att man inte ser om det är trångt i en elledning, men
det syns väldigt tydligt om det är köer i trafiken.

Framkomligheten
och tillståndsprocessen stora utmaningar

En av de
största utmaningarna i storstadsområden (i detta fall Stockholm) är
framkomligheten, berättar Frödesjö. Att samsas
med allt annat som sker.

– Vår
utmaning är att kunna samordna oss med övriga bygg- och infrastrukturprojekt
som pågår. Framkomligheten, tillsammans med tillståndsprocessen är våra två
största utmaningar. Därför är det värdefullt att vi deltar i ett tidigt skede i
samband med stora regionala översiktsplaner och utredningar.

Det är
ibland lätt att glömma bort våra elnät. Det har alltid fungerat fantastiskt bra
i Sverige och vi har inte tidigare behövt oroa oss. Men Henry Frödesjö återkommer till att det är
viktigt att förnyelsen av elnätet följer samma utveckling som resten av
samhället.

– I takt
med att delar av elnätet blir äldre och att vi måste förnya det, skulle jag
vilja öka kunskapen och förståelsen hos privatpersoner, kommuner och
länsstyrelser. Det är otroligt viktigt att vi får en chans att bygga nya
ledningar och nya stationer. Annars kan de hämma en regions fortsatta
utveckling, som Stockholm. Det kan till och med hämma Sveriges utveckling i
stort.