Ljusdesign – nästan en filosofisk fråga

I över hundra år har standard varit att placera en belysningskälla mitt i varje rum. Nu är det hög tid att ifrågasätta var vi belyser och vad vi belyser – både inomhus och utomhus. ”Det är en demokratifråga”, säger ljusdesigner Johan Röklander.

När Johan Röklander intar scen på Elmässan har han två agendor – ingen av dem är dold, tvärtom.

– Dels handlar det om att få upp mer kunskap om ljusdesign och fördjupa den. Dels handlar det om hur vi historiskt arbetat med ljuskultur, säger han.

Branschorganisationen belysningsbranschen fyller nämligen 100 år och Johan Röklander har hjälpt dem titta på hur vi historiskt sett arbetat med ljuskultur för att förstå ljusets roll i samhället.

– Hur kan lära oss av historien vad framtidens affärer är? Varför gör vi så dåliga belysningsaffärer när det är ett så viktigt medium? undrar han och förklarar vidare:

– I nästan varje hall, varje vardagsrum sitter en lampkontakt i mitten av taket. Varför gör den det och varför har den gjort det de senaste hundra åren? Är det för att det är bäst, billigast eller ger vackrast belysning? Nej, för att vi inte tänkt till.

För över hundra år sedan var det installationstekniskt billigast att sätta en lampa mitt i rummet. Och där har den blivit kvar. Men vi har olika behov av belysning olika tider av dygnet.

– Ljus handlar om information. Utan ljus ser vi vare sig färg eller textur på väggen. Det handlar också om hälsa. Vi vaknar med den uppåtgående solen och somnar med den nedgående som styr vår dagsenergi. Vi utsätts med ljus från våra mobiler. Där måste vi också ha förståelse för att det finns hjälp att få så att vi får ett hälsosamt tillstånd. Vår kropp kan inte skilja på artificiellt och naturligt ljus, säger han.

Se på helheten

Själv utbildade han sig inom ljusdesign 2004 och startade ett av sina första företag.

– Jag läste då ljusdesign på högskolan. Sedan dess har jag bara arbetat med det. Min expertis är egentligen inom utomhusbelysning. Det är det jag verkligen är bra på och kan.

Idag hjälper han kommuner och energiföretag att utveckla den offentliga utemiljön.

– Många som uppger att de är rädda för mörkret menar egentligen att de inte förstår sin omgivning, säger Johan Röklander.

Han tar exemplet med att gå i en park.

– Att gå i en park är inget problem om du förstår var farorna finns och vet var in- och utgångarna är. Men går du på en upplyst gångväg med totalt mörker runtomkring blir det otäckt. Du är ju spotlighten. Går du på en mörk gångväg men ser de upplysta buskagen omkring dig känner du dig trygg. Hur kan vi göra så att fler känner trygghet i att röra sig där de faktiskt har rätt att vara? Det är en demokratifråga.

Det handlar lika mycket om vad som ska belysas som hur det belyses. Det handlar också om energibesparing. Något som ställer till det för myndigheter är att installation och drift ofta är två olika budgetar. I exemplet med parken är det billigast att bara belysa gångvägen.

– Att flytta ut belysningen i buskarna innebär en lite dyrare installation men samma kostnad för driften. Tillsätter man sedan ett styrsystem blir driftkostnader lägre. Vi behöver titta på hela livskakylkostnaden. Belysning hamnar någonstans mittemellan och vi får vara en översättare mellan installatörer och arkitekter – beställare och tillverkare och mellan förvaltare och ägare, säger han.

En roll för bara ljus

För att belysa vikten av att ta in en ljusdesigner tar han ett annat exempel med – tänder.

– Som en vän i belysningsbranschen brukar likna det vid: Förr gick folk till smeden för att dra ut en tand. Inte för att smeden var duktig på det utan för att det fanns en tång. Idag undrar vi varför vi behöver en ljusdesigner när vi har en elektriker och en arkitekt. Elektrikern är fantastisk på att göra säkra installationer och arkitekten kan forma stämningen i rummet. Men ingen av dem har en aning om hur ljus i rum fungerar. Där kommer ljusdesignerns roll in som en som kan förmedla det visuella rummet, säger han.

Kunskapen om att expertisen finns är väldigt ung. Det är bara en påbörjad resa menar han.

– Det handlar om information och om att våga lita på att jag själv inte behöver ha kunskap utan lita på dem som kan ljus och är specialiserade inom ljusdesign. Ljusdesign har vi bara behövt i drygt 100 år – innan dess fanns bara elden och solen. Och att arbeta med dagsljus är arkitektens roll, säger Johan Röklander och avslutar:

– En bättre belysning ger bättre hälsa, bättre miljö och bättre ekonomi. Men vad räknas som vinst i en offentlig belysning? Det billigaste är att hålla släckt men att lysa upp för att undvika kollisioner på våra vägar eller skapa trygghet kan vara en oändlig besparing. Det är nästan en filosofisk diskussion vi behöver föra.