AI:s klimatpåverkan handlar om mer än du tror

Kräver AI för mycket energi för att vara bra för klimatet? Frågan diskuteras flitigt, och på Elmässan ger Johanna Häägg sin bild av var riskerna och möjligheterna faktiskt finns.

Johanna Häägg, hållbarhetschef för IT och tech på Vattenfall, pratar på Elmässan om ett ämne som väcker allt mer debatt: vad AI egentligen betyder för klimatet och energiomställningen. Hennes fokus är att omsätta AI och innovation till konkret minskat klimat- och resursavtryck.

– Det pratas mycket om huruvida AI bidrar till minskade utsläpp eller inte. Jag vill ge lite perspektiv på frågan, både vilka risker som finns och vad vi behöver vara uppmärksamma på. Men också vilka positiva delar av AI vi bör nyttja och hur vi använder det på bästa sätt, säger Johanna Häägg.

Energimixen avgörande

Ett exempel är datacentrens placering. Eftersom elnäten ser mycket olika ut mellan länder, får det stor betydelse var ett datacenter faktiskt uppförs.

– Sverige har ett energisystem som är nästan hundra procent fossilfritt, tack vare vår mix av kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och sol. Det gör att utsläppen från elen vi producerar är mycket låga, ungefär 60 gånger lägre än många länder i Europa. Det gör Sverige till en attraktiv plats för datacenter ur ett klimatperspektiv och det är något vi behöver bli bättre på att lyfta fram, säger Johanna Häägg.

Vidare lyfter hon en aspekt som sällan diskuteras: den hårdvara som krävs för att driva AI-lösningar.

– Det behövs mycket metaller och mineraler, som ofta bryts i länder med konflikter och tuffa arbetsförhållanden. Det påverkar både människor och miljön på plats och det är en av anledningarna till att vi behöver jobba mer med cirkularitet och återvinning inom AI, säger Johanna Häägg.

AI som positiv kraft

Samtidigt menar Johanna Häägg att AI också har stor potential att bidra positivt, inte minst inom energieffektivisering. Tekniken kan även användas för övervakning av miljöer och arter. Uppgifter som tidigare krävt betydande mänskliga resurser och därför sällan prioriterats.

– Det finns smarta system som kan optimera och balansera energianvändning. Men AI öppnar också för sådant som inte varit möjligt förut. Ett exempel som vi på Vattenfall har gjort är att studera om fåglar skadas av vindkraftverk till havs. Något som utan AI hade krävt betydligt mer tid och resurser. Resultaten visar att fåglar inte dödas eller skadas av vindkraften vilket länge varit en oro, säger hon, säger hon.

På frågan om framtiden tror Johanna Häägg att datacenter kommer spela en allt viktigare roll för elnätet och att fler innovativa lösningar väntar inom transport och energieffektivisering i byggnader.

– Det finns en rapport från International Energy Agency (IEA) som visar på att AI skulle om vi applicerar den på energieffektivisering i transport, energi och fastighetssektorn skulle kunna spara tre gånger så mycket utsläpp som tekniken själv beräknas generera de kommande åren. Potentialen är enorm, om vi använder den rätt, säger hon.