Ny lag stärker cybersäkerheten i elsektorn

Hur tar vi cyberhoten på allvar? Ett steg i rätt riktning är cybersäkerhetslagen som träder i kraft vid årsskiftet. ’’I dag pågår aktiviteter med kartläggning och informationsstöld, det är metoder inom gråzonskrigsföring. När det saknas reglering för området cybersäkerhet försöker vi styra motåtgärder med informella byråkratiska medel – det blir inte effektivt. Den nya cybersäkerhetslagen är ett steg i rätt riktning”, säger Veronica Ullvahn Kempe.

Veronica Ullvahn Kempe är utbildad inom informationsteknologi och IT-säkerhet. Hon arbetar sedan 20 år med styrning av IT- och cybersäkerhetsfrågor i offentliga samhällskritiska verksamheter.
– I dag arbetar jag med rådgivning och vägleder inom verksamheter att skydda tillgångar och förhindra konsekvenser när attacker uppstår och stå väl förberedda inför oväntade händelser. I arbetet ingår också att öka säkerhetsmedvetenhet hos chefer och medarbetare. Det handlar om rutiner, planer och att öva. Men också att träna medarbetare i att förstärka motståndskraft genom små enkla justeringar och upptäcka signaler på cybersäkerhetshot i tid för att förhindra större avbrott, säger Veronica Ullvahn Kempe.
Vad cybersäkerhet är, aktuella incidenter och vad som bildar motståndskraft i en organisation är ämnet hon kommer tala om på Elmässan.
– När området ännu är oreglerat och vi behöver skydda verksamheter och IT-system utan grund i lagar eller förordningar uppstår problem. Krav ställs på olika sätt. och i värsta fall kan enkla skyddsåtgärder saknas eller beslut fattas som gör en verksamhet sårbar för både olyckshändelser och illasinnade aktörer. När fler sektorer omfattas av reglering och föreskrifter blir tydligare kommer arbetet kunna utföras på ett tryggare sätt och göra samhällets tjänster och infrastruktur mer motståndskraftiga mot de alltmer komplexa cyberhoten, säger hon.

Hotet mot cybersäkerheten måste tas på allvar

– Trots att många cybersäkerhetsincidenter inträffar är elförsörjningen stabil och visar på att infrastrukturen är robust. Det är med trygghet för infrastrukturen som Sverige har byggt upp det moderna digitala samhället. På så sätt står elförsörjningen också för förutsättningarna för den digitala cybersäkerheten, säger Veronica Ullvahn Kempe och fortsätter:

– I media kan vi läsa om aktörsdrivna hot och cyberincidenter. Det förekommer exempelvis försök till dataintrång och informationsstöld, överbelastningsattacker och ransomware vilket är utpressning och i samband med det läckage av personlig information som sedan används i illegala syften.
Med den händelseutvecklingen tycker hon inte att cybersäkerhet hittills tagits på allvar i samhället som helhet.

– De metoder som används i dagens cyberangrepp förekommer i ett mer spänt samhällsklimat där stöld, opinionspåverkan och påtryckning är allt vanligare. I myndigheters årsrapporter kan vi läsa att metoderna ser olika ut och syftar till att manipulera och påverka ett samhälle. I vissa fall synligt och andra aktioner går tyst nästan obemärkt förbi med aktiviteter som kartläggning och informationsstöld som är metoder inom gråzonskrigsföring. När det saknas reglering för området cybersäkerhet försöker vi styra motåtgärder med informella byråkratiska medel – det blir inte effektivt. Den nya lagen är ett steg i rätt riktning, säger Veronica Ullvahn Kempe.

Den nya cybersäkerhetslagen

Regeringen lyfter fram cybersäkerhet som en strategisk och samhällskritisk säkerhetsdomän, berättar hon. I januari 2026 lanseras en helt ny lag som bygger på EU-direktiv NIS2 och CER.

– Förenklat innebär lagen nya och skärpta regleringar för samhällets tjänster utifrån nätverks- och informationssäkerhet. Den verksamhet som omfattas av lagen är en så kallad NIS2-leverantör, och företag som är underleverantörer för en sådan verksamhet behöver också möta kraven, säger hon.

Vinn upphandlingar genom att uppfylla regleringar

– Den nya lagen riktar fokus på kompetens och kunskaper inom cybersäkerhet till styrelser och ledningsgrupper. Det stödjer i chefers och medarbetares ansvar att agera säkerhetsmedvetet i sina yrkesroller. Ledningens förhållningssätt till säkerhet behöver genomsyra allt säkerhetsarbete. Lagen om cybersäkerhet kommer ställa krav inom en rad områden. Och de bolag som kan visa att regleringar efterlevs kommer sannolikt ha konkurrensfördel och stå som vinnare i framtida upphandlingar, säger Veronica Ullvahn Kempe och avslutar:

– Förtroendet är starkt för att samhällsfunktioner är pålitliga och fungerar. Vi litar på det i ’’ur och skur’’. För att det ska fortsätta vara tryggt behöver cybersäkerhet vara integrerad i våra verksamheter och naturligt för oss alla. Vi behöver agera med handlingskraft för ett tryggt samhälle, utifrån våra roller på arbetsplatsen, i lednings och styrelserummet. Vara bra på att se samband, förenkla och göra det komplexa enklare att förstå för att upptäcka risker i tid och förekomma konsekvenser av de risker vi kan förutse.