Stefan Ingves om den ekonomiska utvecklingen

Emilia Granberg

0

Efter 17 år på posten lämnade Stefan Ingves sin roll som riksbankschef vid årsskiftet 2022/2023. Idag hittas han vid Handelshögskolan som ”senior fellow” på institutet Swedish House of Finance, och när FastighetsMässan återkommer till Malmö finns han på plats som talare. Branschaktuellt har pratat med Ingves om den rådande lågkonjunkturen i Sverige och hur den i sin tur påverkar fastighetssektorn.

– På mässan kommer jag att prata om den svenska ekonomin och världsekonomin – dels hur det ser ut i dagsläget och inom en någorlunda närtid, dels i ett längre tidsperspektiv med de stora strömningar som kommer finnas med framöver. Att Sverige är en liten, öppen ekonomi gör att Sveriges ekonomi kan svänga mer än andra länders, men eftersom vi är väldigt beroende av omvärlden brukar den svenska ekonomiska utvecklingen förr eller senare bli ungefär som i resten av världen, säger Stefan Ingves och tillägger:

– Något som är speciellt för Sverige i dagsläget är att vi har en väldigt låg statsskuld jämfört med andra länder, samtidigt som vi har höga skulder i företagssektorn och hushållssektorn. Hushållen har mer lån än någonsin och en stor del av lånen är till rörlig ränta. En konsekvens är att den svenska ekonomin krymper eller står still och hur det kommer gå under 2024 kan man ha alla möjliga åsikter om. Men vi har en del speciella nationella förhållanden som påverkar svensk ekonomi på kort sikt och då med låg tillväxt som följd.

Påverkan på fastighetssektorn

Att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur har drabbat bygg- och fastighetssektorn hårt och enligt Stefan Ingves leder en lågkonjunktur ofta till en tudelning inom fastighetssektorn.

– När det kommer till boendet är det som det brukar vara under sämre tider – att byggandet faller och försäljningen av bostäder sjunker. Samtidigt tenderar fastighetssektorn att dela sig i två delar. En del består av bolag med låg belåning och som i många fall har funnits väldigt länge. De är vana vid ekonomiska svängningar och vet att händelser kan inträffa där ¨cash is king¨, säger han och tillägger:

– De andra är ofta yngre fastighetsbolag med väldigt hög belåning. De kan få kämpa ganska rejält när konjunkturen är svag.

Finns det några möjligheter för fastighetsbranschen i den nuvarande ekonomiska miljön?
– I någon mening finns det alltid möjligheter på fastighetsmarknaden. Det kommer alltid finnas de med ekonomiska förutsättningar att kunna fortsätta köpa, samtidigt som andra mer eller mindre blir tvungna att sälja, vilket leder till en omfördelning av fastighetsbeståndet bland de aktiva på marknaden. Under dessa omständigheter brukar det alltid finnas de som ser möjligheter, säger Stefan Ingves och ger ett exempel:

– Under 90-talskrisen och de mycket svåra förhållandena som var då såg vi exempel på sådana omfördelningar. Då skapade de med ekonomiska möjligheter logiska kluster av fastighetsbestånd. Man såg att ändrar vi på ägandeförhållandena så kan vi skapa ett bestånd av fastigheter där det går att få ett mervärde, jämfört med om man tittar på varje fastighet för sig.

På vilket sätt kan Riksbanken stödja fastighetsmarknaden?

– Riksbankens roll i samhällsekonomin är att försöka hålla inflationen jämn och stabil, nära 2 procent, och det är nog det bästa bidrag som en centralbank kan göra. Riksbankens roll är inte att specifikt stödja en viss sektor i ekonomin, till exempel fastighetsmarknaden, men genom att Riksbanken bidrar till en stabil ekonomisk utveckling och en låg inflation kan fastighetsbranschen fokusera på fastigheter, i stället för att ägna massa tid åt hanteringen av inflationen.

Hur är din syn på räntepolitiken och dess framtid?

– Om man tittar på hur räntorna ser ut på en global nivå, och då tänker jag framför allt de stora centralbankerna, så har vi en period bakom oss där inflationen blev väldigt mycket högre än vad man först räknade med efter pandemin. Det har tagit några år att kämpa med det, räntorna har stigit, och den stora frågeställningen på global nivå är vad som kommer hända i framtiden. Har vi nått toppen eller vart kommer räntorna ta vägen i ett längre perspektiv, säger Stefan Ingves och fortsätter:

– Om vi tar ett 5-årsperspektiv eller 10-årsperspektiv, kommer vi att ha en allmänt högre räntenivå jämfört med tidigare eller är vi på väg mot nollränta än en gång? Tittar man på det i ett historiskt perspektiv är en period med nollränta mycket ovanligt, så det som många i centralbanksvärlden pratar om är att vi behöver lära oss att leva med högre räntor.

Vilka lärdomar bör vi ta med oss från den här tiden?

– Min förhoppning är att man kommer ihåg att det svänger i världsekonomin. Riksbanken kommer alltid att sträva efter en stabil ekonomisk utveckling, men särskilt i en liten öppen ekonomi som den svenska så vet vi att det inte alltid blir så. När man agerar i ekonomiska sammanhang bör man därför ta höjd för olika typer av negativa händelser. Vi i Sverige bestämmer inte om det blir krig i världen, vi råder inte över råvaruprisutvecklingen och en massa annat, så att ta höjd för oförutsedda händelser är det bästa vi kan göra, avslutar Stefan Ingves.