Sweco om reningsverkens framtid

Emilia Granberg

0

I Sverige använder varje person i genomsnitt 140 liter vatten per dygn – vatten som till slut kommer hamna i något av landets reningsverk. Här kan vattnet tas till vara på flera olika sätt och användas för cirkulära flöden, något som lyfts som viktigt för framtidens hållbara reningsverk.

– I avloppsvatten finns en rad resurser som kan tas tillvara och omvandlas till cirkulära flöden. Exempelvis organiskt material, kväve, fosfor, biogas, värmeenergi och vatten. Detta är resurser som efterfrågas i dagens samhälle och genom att nyttja de olika flödena som uppstår i reningsverk kan vi omvandla föroreningar till värdefulla produkter. Det minskar också behovet av produktion av dricksvatten och utvinning av näringsämnen samt minskar användningen av fossila bränslen, säger Maria Taoussi.

Ett exempel på cirkulärt flöde inom VA är användningen av rötat avloppsslam, vilket är ett slam som brutits ner i en syrefri miljö.

– Vid ett cirkulärt reningsverk tas det rötade avloppsslammet tillvara för återföring av näringsämnen och mull till åkermark vilket minskar användningen av konstgödsel. Rejektvattnet som uppstår vid avvattningen av det rötade slammet innehåller höga halter kväve som utvinns och återvinns. Biogasen som bildas under rötningsprocessen samlas upp och uppgraderas till fordonsgas. Vid ett mindre verk kan det vara mer fördelaktigt att i stället använda gasen i en gaspanna där den bildade värmen används för uppvärmning av anläggningen eller kopplas på fjärrvärmesystemet. Gasen kan också användas i elmotorer för att generera ström, berättar Maria Taoussi och tillägger:

– Likaså används värmeväxlare för att ta tillvara på den värme som uppstår under rötningsprocessen, och när avloppsvattnet sedan renats används det som tekniskt vatten vid anläggningen, bevattning och till vattenkrävande processer inom industrin. Ett exempel på detta är en framtida batterifabrik i Göteborg som planerar att använda renat avloppsvatten från Ryaverket som processvatten.

”AI kommer spela en stor roll”

Enligt Maria Taoussi är digitalisering och automatisering en absolut nödvändighet för framtidens hållbara VA-anläggningar, och redan idag automatiseras styrningen av processer för processoptimering. Det ska minska förbrukningen av både kemikalier och elenergi.

– AI kommer att spela stor spela en stor roll för utvecklingen av digitala verktyg. Med hjälp av AI blir det möjligt att modellera och simulera scenarios för att kunna förutse fluktuationer i belastning och liknande, samt anpassa styrning av processen efter detta.

Ett annat exempel där digitaliseringen fått en stor roll för reningsverken är utvecklingen av digitala tvillingar. Här kan digitala tvillingarna möjliggöra för en förbättrad överblick över processen och de resurser som hanteras.

Finns det några nya spännande nyheter inom VA-branschen?

– Det händer mycket inom VA-branschen hela tiden. Nya tekniker och processer utvecklas där vissa får fotfäste medan vissa möter för stora utmaningar och försvinner. En process som diskuteras flitigt just nu är pyrolys av avloppsslam. Det bildar ett biokol innehållande fosfor som kan användas som gödningsmedel. Andra nyheter är det nya dricksvattendirektivet som kommer 2026, vilket innebär betydligt hårdare krav på halter av PFAS i dricksvatten. svarar Maria Taoussi.

En annan förändring som Maria Taoussi förutspår är att reningsverken framöver sannolikt kommer få nya krav gällande rening av läkemedelsrester och mikroföroreningar.

– Det kommer driva på utvecklingen av både befintliga- och nya processlösningar ytterligare. Klimatförändringarna innebär att vatten generellt kommer att bli en resurs som vi måste lära oss att ta bättre hand om, och teknik för recirkulation av vatten kommer bli framtidens melodi, avslutar hon.