I torsdags presenterades en utredning om järnvägsunderhållets organisation. Utredningen har identifierat ett antal förbättringsområden och pekar bland annat på att det är svårt att få en helhetsbild av underhållsbehovet på järnväg.
– Vi har tagit del av utredningen och kan i stora delar instämma i både problemanalys och förslag till åtgärder. Genomlysningen är värdefull mot bakgrund att arbetet har genomförts av en oberoende utredare och i bred samverkan med branschaktörer, så även Trafikverket. Den pekar på flera viktiga förbättringsområden, säger Torbjörn Suneson, tf generaldirektör i Trafikverket.
Utredningen är en delrapport av den statliga utredning som ska lämna förslag till förbättringar av järnvägens organisation. Delrapporten som överlämnats till regeringen är inriktad på underhåll av järnvägens infrastruktur.
– Vi har själva sett flera av bristerna och arbetar redan med ett flertal åtgärder för att bli bättre. Mycket fungerar bra i Trafikverket, men de brister som utredningen pekar på är mycket viktiga att komma till rätta med. Utredningen stärker mig i min uppfattning att vi jobbar med rätt åtgärder och att vi i är på väg åt rätt håll, säger Torbjörn Suneson.
Utredaren Gunnar Alexandersson konstaterar att Trafikverket har många väldigt kompetenta och engagerade medarbetare, men att styrning och ledning av järnvägens underhåll måste förbättras.
En åtgärd som redan genomförts är en omorganisering av Trafikverkets underhålls- och planeringsverksamhet. Det ger bättre möjlighet till analyser och prioriteringar, och underlättar att få en bättre samlad bild av underhållsbehovet. Projektet “Underhållsprogram spår” förbättrar förmågan att rätt åtgärd görs på rätt plats i rätt tid. Ett nytt system tas fram för att ge bättre kontroll på anläggningens olika delar och en bättre samlad bild. Pilotförsök pågår med att installera mätinstrument på person- och godståg, och därmed få ännu bättre kontroll på anläggningens tillstånd.
– Något som utredningen också pekar på, och vi själva konstaterat, är att vi måste bli bättre på att beskriva de effekter som underhållet ger. Men det är lika viktigt att vi blir ännu bättre på att planera för underhåll och investeringar med ett trafikslagsövergripande perspektiv. Järnvägen är bara en del av transportsystemet. Det behövs övergripande analyser och prioriteringar med resenärers och näringslivets behov i fokus. Då kan järnvägen, i kombination med andra trafikslag, skapa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för hela Sverige, säger Torbjörn Suneson.
Utredningen pekar också på att planeringen av underhåll måste ta större hänsyn till trafikens behov av tid i spår, och vidareutveckla metoder för det.
– Det är ett rimligt påpekande. Samtidigt vet vi att trafiken på järnvägen ökat cirka 75 procent de senaste 25 åren. Det sliter hårt på anläggningen och leder till ett ökat underhållsbehov på stora delar av järnvägsnätet, säger Torbjörn Suneson.
Fler underhållsåtgärder kräver mer tid i spåren för underhåll, samtidigt som trafiken ökar. Det är en svår ekvation. Trafikverket inför nu ett koncept med fasta förbokade tider i spåren för underhåll, så kallade servicefönster.
– Det är ett sätt att systematiskt möta det ökade behovet av underhåll. Det finns inga snabba lösningar, upprustningen av järnvägen tar tid. Samtidigt som vi tar hänsyn till trafikens behov av tid i spår, så måste vi ibland begränsa trafiken och skapa tid i spåren för underhåll. Det är enda sättet att på lång sikt minska störningarna i järnvägsnätet. säger Torbjörn Suneson.
Myrna Whitaker 
Anna Broberg 
Emilia Granberg 
Christopher Blanck 
Dan Görgü 
