Trafikverket: Digitaliseringen kräver ett förändrat ledarskap

I Trafikverket jobbar de i dag brett med digital informationshantering, och i flera delar av verksamheten pågår ett omfattande förändringsarbete. Men en del i myndigheten sticker ut:

– Mest aktivitet ser jag faktiskt i förvaltningen. På min sida, i investeringsverksamheten, gör vi just nu väldigt stora insatser för att likrikta informationshanteringen och ta fram standarder som är relevanta för både projektering och drift, säger Daniel Söderlindh.

Där pågår bland annat arbete med ramverk för modelleringsbibliotek, underlag som ska nyttjas i projekteringen, men som ytterst syftar till att ge förvaltningen tydlighet om sin anläggning.

I behov av standardisering

En utmaning som Söderlindh lyfter fram är att i ett projekt kan de ha en tidig projektering med en leverantör, detaljprojektering med en annan och så en entreprenör som sedan ska bygga. Dessa kan alla använda sig utav olika verktyg, vilket blir ett problem när datan ska överlämnas sinsemellan.

– Respektive företag levererar sin data i företagsspecifika, proprietära format som den andra inte kan läsa. All intelligens man byggt in i projekteringen går inte att föra vidare. Man måste konvertera den till mindre intelligenta format, säger Söderlindh.

Det kan leda till både minskad kvalitet och skapa merkostnader när de ska konverteras. Det kan dessutom påverka tidsplanen. Detta ser han som den allra största utmaningen i dag och något som branschen måste stå enade i att försöka lösa.

– Det är inte en enskild aktör som kan lösa detta. Hela branschen måste gemensamt enas om standarder.

Det är ingen liten utmaning. Trafikverket har över 1 200 investeringsprojekt rullande samtidigt. Inklusive megaprojekten Förbifart Stockholm, Norrbotniabanan och Ostlänken, som alla har varit i bräschen för digitalisering.

Missförstånd om digitala tvillingar

Ett vanligt missförstånd, som Söderlindh ser i branschen, är dock övertron på digitala tvillingar. Och en förväntan om att helt kunna automatisera arbetsmoment.

– Man tror att man kan ta fram en digital tvilling som ordagrant kan läggas in i en grävmaskin, som sedan börjar arbeta helt autonomt. Verkligheten är en annan. Vi saknar i dag gemensamma standarder som gör att vi kan automatisera de arbetsmomenten. Det blir i stället en trög och mödosam konverteringsprocess.

En annan missuppfattning han ser är att folk övertolkar modellerna.

– De ser ju rätt lika ut och de förmedlar ofta en väldigt hög grad av exakthet som inte riktigt lever upp i verkligheten. Det kan också vara så att det finns så mycket information i modellerna som kan skilja om den ena eller den andra parametern. Alltså det som kallas för överinformation. Det skapar också missförstånd och friktion i projektet, säger Söderlindh.

Projektledarens val avgör

Trafikverket har en tydlig strategi där de vill styra utifrån ett digitaliseringsperspektiv, men hur man tar sig dit varierar mellan projekt. Som myndighet har de tillgång till både kompetens och hög teknisk mognad för modellbaserade arbetssätt. Ändå finns inget direktiv om hur enskilda projekt ska arbeta.

– Det är organisationens sammanlagda digitala mognad som är den avgörande faktorn för hur långt man vågar sträcka sig. Har du en erfaren projektledare som är van vid traditionella arbetssätt, väljer den kanske att följa etablerade metoder. En annan kanske vågar kravställa ett rent modellbaserat arbetssätt vid upphandling, menar Söderlindh.

Kulturen är det svåraste

Söderlindh tycker att det är viktigt att tänka på att branschen är mitt inne i en transformation och att den digitala utvecklingen inte kommer att stanna av. Han pekar på AI som ett tydligt exempel på hur snabbt det digitala landskapet förändras.

– Vi behöver röra oss mot en kultur som ser digitaliseringen som en naturlig del av hur vi tar oss an uppdrag och projekt. Det handlar om ett annat ledarskap. Vi behöver ta strategiska beslut i våra projekt, företag och branschen överlag, som anammar ett nytt tänk kring digitalisering, som omfamnar digitala arbetssätt och som är beredda att satsa på utveckling.

Han menar också att digitaliseringen ska ses som ett naturligt inslag i det dagliga arbetet. Något som ska hjälpa till att realisera de objekt som man vill få på plats, i Trafikverkets fall, järnvägar och vägar.

– Målet måste vara att vi löpande utvecklas och förbättras mot att nyttja digitaliseringens möjligheter, säger han.

Hoppet om att AI tvingar fram ordning

Om fem år tror han att en större del av branschen har anammat gemensamma öppna standarder och att de kommer bidra med möjligheter för nya affärsmodeller och samarbeten. Men vad han hoppas på, är att ”AI-hajpen” ska leda till en ökad förståelse för betydelsen av strukturerade data.

– AI behöver matas med data. Ju bättre strukturerad den datan är, desto mer potential kan vi frigöra. Jag hoppas att önskan om att automatisera med AI blir en drivkraft för en utveckling mot öppna standarder och strukturerade data. Något som i sin tur möjliggör AI-tillämpningar på bred front, avslutar Söderlindh.