Både möjligheter och utmaningar på reningsverken

Många av dagens reningsverk byggdes på 1950-, 1960- och 1970-talet. Därefter följde ytterligare utbyggnader på 1990-talet på grund av ökade reningskrav.

– Detta betyder att livslängden på betongen och annat byggnadsmaterial redan har nått eller inom kort kommer att nå sin livslängd. Många anläggningar är därför idag i behov av renovering och upprustning – det gäller även ledningsnätet. Upprustning pågår nu kontinuerligt hos de flesta av våra medlemmar. Men det kostar såklart pengar och det tar tid, säger Klara Westling, expert inom avlopp och miljö på Svenskt Vatten.

Högre krav att vänta

Den första januari 2025 började EU:s reviderade Avloppsdirektiv gälla. Direktivet innebär flertalet skärpta och nya krav. Exempelvis på implementering av rening av läkemedels- och kosmetikasubstanser, striktare reningskrav av kväve, krav på återföring av näringsämnen som finns i avloppsvattnet, krav på att reningsverken ska vara energineutrala och krav på mätning av växthusgasutsläpp, PFAS och mikroplaster.

Dessutom behöver reningsverken klimatanpassas.

– Vi väntar oss kraftigare regn i framtiden vilket kommer att medföra ökad risk för bräddningar. Ledningsnäten och reningsverken är dimensionerade för att klara av att hantera vissa regnmängder – exempelvis ett 10-årsregn. Vid större regnmängder än så blir systemet överbelastat och för att undvika att vatten trycks bakåt i systemet upp i hushållen kan systemet istället tvingas släppa ut vatten, säger Klara Westling.

“Systemet behöver anpassas”

– För att minska mängden bräddningar i framtiden behöver systemet anpassas efter framtida kraftigare nederbörd. Detta bör främst göras genom att regnvatten tas om hand innan det åker ner i ledningsnätet. Det är onödigt ur ekonomisk synvinkel att rent regnvatten ska hanteras i ledningsnät och reningsverk avsedda för avloppsvatten. Det är bättre att hantera det separat och i bästa fall använda det till att bevattna, spolning av gator med mera istället för att använda dricksvatten till detta.

Frågan som är ständigt aktuell

Med rådande världsläge kommer många ökade krav på exempelvis kontinuitet, berättar hon. Att man behöver kunna köra sin anläggning även om vissa kritiska faktorer faller bort som el, transporter, personal och kemikalieleveranser – och att det måste finnas en plan för det. Hon talar om att det tillkommer ökade krav på säkerhet både i form av skalskydd som stängsel, lås, övervakningskameror och säkerhet on-line – som skydd mot cyberattacker.

– För att vara en stark organisation i kristid krävs en stark organisation i fredstid. Det kopplar tillbaka till behovet av upprustning av befintliga anläggningar, säger Klara Westling.

Kompetensförsörjningsfrågan är ständigt aktuell.

– Detta är egentligen redan idag en utmaning men kommer troligtvis bli än större utmaning i framtiden. Vi står inför en generationsväxling och det är viktigt att branschen är konkurrensmässig framåt för att säkra framtida kompetensförsörjning, säger hon.

Möjligheter i utmaningarnas spår

Klara Westling ser samtidigt många möjligheter i branschen – inte sällan kopplat till det som också är utmaningar. Som det här med kompetensförsörjningen.

– Det finns stora möjligheter att utveckla branschen kopplat mot teknik, digitalisering, säkerhet, minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Det finns stora möjligheter att locka ny typ av kompetens som tidigare inte funnits i branschen. Samt stora möjligheter för forskning- och utveckling av ny teknik och nya metoder för att möta framtidens nya krav, säger hon och kommer in på återbruk.

– Det finns stora möjligheter att öka användningen av de resurser som finns i avloppsvattnet såsom näring, värme och vatten. Näringen i avloppsvattnet och i slammet kan återanvändas vid odling. Energin/värmen i vattnet kan återanvändas inom exempelvis industrin. Återanvändning av alla de resurser som faktiskt finns i avloppsvattnet stöttar också ur en beredskapssynpunkt. Det kan minska beroendet av import av exempelvis gödsel. Det stöttar också ur en miljö/klimatsynpunkt på grund av minskat beroendet av extern energi och andra råvaror, säger Klara Westling och avslutar:
– Det finns stora möjligheter att slösa mindre på vatten i framtiden och öka dess ”värde” vatten hos allmänheten, vatten som ändå är vårt viktigaste livsmedel. Och det finns stora möjligheter till minskade framtida utsläpp från reningsverken vilket leder till förbättrad miljö i våra vattendrag.