Projekt Förbifart Stockholm har nått sin kulmen

Myrna Whitaker

0

Arbetet med Förbifart Stockholm är inne i ett intensivt skede, en absolut topp i projektets genomförande. Det berättar Johan Brantmark som är projektchef för Förbifart Stockholm. ”Det byggs längs hela den 21 kilometer nya sträckningen av E4:an”, säger han till Branschaktuellt.

Byggandet av jätteprojektet E4 Förbifart Stockholm går framåt. Nu är cirka 74 procent av tunneln utsprängd och cirka 67 procent av det totala arbetet på de sex trafikplatserna är klart, har en ny fas påbörjats.

– Projektet är inne i ett intensivt skede, en absolut topp i projektets genomförande och det byggs längs hela den 21 kilometer nya sträckningen av E4. Arbetet består av tunneldrivning under mark och anläggningsarbeten i fält. Arbetet som sker i efterföljande installationsfasen har startat upp och här genomför vi nu provningar av teknisk utrustning som senare ska installeras i tunneln, säger Johan Brantmark.

Sedan ett par år har arbetet med Förbifart Stockholm främst handlat om att bygga tunnlar och trafikplatser under och ovan mark. Arbetet framåt handlar övergripande om byggandet av en ny sträckning av E4 för att binda ihop norra, västra och södra Stockholm i faser. Därefter kommer trafikplatsentreprenaderna att avslutas, medan det återstår några år innan tunnlarna under Mälaren är helt klara, berättar Brantmark.

–  Omkring 2022/2023 börjar delar av projektet övergå till installationsfasen som innebär att den tekniska utrustning som ska ge trafikanten en säker resa installeras. Installationsarbeten startar på sträckan mellan Häggvik och Hjulsta och lite senare mellan Hjulsta och Kungens kurva, säger han.

Hur ser tidplanen ut?

– Just nu befinner vi oss i byggfasen där vi bygger tunnlar och de trafikplatser som ska anslutna den nya vägen till befintliga vägar. Omkring 2022/2023 börjar delar av projektet jobba med installationsarbeten i fält. Vi arbetar för att vägen ska öppna för trafik 2030 och utredning pågår om vi kan öppna den norra delen av sträckningen, mellan Hjulsta och Häggvik, tidigare.

Den stora utmaningen med Förbifart Stockholm, enligt Brantmark, handlar främst om att det är ett omfattande projekt och en sträckning som byggs längst tätbebyggda områden, hårt trafikerade vägar och sårbara områden som bland annat världsarvet Drottningholm och flera naturreservat. Men det finns fler utmaningar som Trafikverket jobbar för närvarande jobbar med.

– En teknisk utmaning som vi jobbar lite extra med är grundvattensituationen i några avgränsade delar av tunneln, framförallt norr Lambafjärden. Här jobbar vi med en kombination av att täta tunneln och infiltrera vatten för att leva upp till de krav som samhället ställer på projektet och för att minska påverkan på närområdet så mycket vi kan. Jag vill inte säga att det är en utmaning, men en viktig fråga som vi jobbar aktivt med, är att varje dag ha fullt fokus på arbetsmiljön – alla ska komma hem från jobbet. Glädjande att vi nu har sex kontrakt som varit helt olycksfria över ett år.

Om du fick börja om hela projektet. Vad skulle du göra annorlunda? 

– Det är ett stort projekt, som pågår under lång tid och ständigt utvecklas vi och omvärlden. Vi befinner oss mitt i den resan. Det är väl tidigt att utvärdera våra beslut och ställningstaganden idag. Generellt tycker jag att vi gjort mycket bra och fattat rätt beslut utifrån de förhållanden som rått och de kunskaper vi haft. Men vi lever i en värd där både teknik och krav ständigt utvecklas, och vilka beslut som till slut visar sig vara rätt kan vi först utvärderas när arbetet är klart.  När vi startade det här projektet lyssnade vi in och lärde oss av erfarenheter från andra pågående och genomförda projekt. Ett område vi valt att lägga extra fokus på är att säkerställa så bra överlämning och dialog som möjligt mellan oss som bygger en anläggning och dem som ska drifta- och underhålla anläggningen i många, många år framöver. Det är ett område där jag tycker att vi flyttat fram positionerna på ett bra sätt.

Bygget av Förbifart Stockholm har pågått i nästan sex år. Under denna tid har Johan Brantmark tagit fasta på flera personliga lärdomar i takt med att verksamheten går framåt – bäde när det gått bra och mindre bra. 

–  Det är ett projekt som går igenom flera faser och sträcker sig nästan över två decennier där organisation, omfattning och arbetets komplexitet förändras snabbt. En insikt är vikten av att leda i förändring och att i takt med att verksamheten förändras skapa förutsättningar och anpassa organisation till aktuellt läge.

Har du några tips till branschen om hur man tar sig an uppdrag i den här typen av projekt?

– Det finns två organisationsaspekter som jag spontat tänker på – människor och gränssnitt. Att genomföra det här projektet utan erfarna, kompetenta och engagerade medarbetare går inte! När det gäller gränssnitt delas ett projekt upp i olika faser, vi går från byggfas till installationsfas, från byggd anläggning till drift, förvaltning och underhåll, säger Brantmark och fortsätter:

– Mina erfarenheter är att när vi befinner oss i dessa gränssnitt och mycket information ska överföras; handlingar ska kvalitetssäkras, finnas på rätt plats och så vidare möter vi en del utmaningar. Här blir vår bransch alltmer komplex i takt med att graden av digitalisering ökar. Man måste bejaka att ett stort projekt är minst lika mycket ett it- och dokumentationsprojekt som ett byggprojekt. Slutligen, mitt råd är att lägga tid på planering av resurser så väl som produktionsplanering, men även planera och lägga kraft på it-handledning, leveransplaner och gränssnittsdialoger.