EU-miljoner till Umeåprojekt om nordligt gruvarbete

Intresset för gruvverksamhet är stort på Nordkalotten och i Ryssland

Vilka förutsättningar finns för att utveckla mer hållbara, produktiva och hälsofrämjande former i den nordliga gruvverksamheten? Frågan står i fokus för ett internationellt forskningsprojekt vid Umeå universitet som fått miljonanslag från EU.

Intresset för gruvverksamhet är stort på Nordkalotten och i Ryssland. Nya gruvor öppnas på flera håll, gamla utvidgas och nedlagda öppnas på nytt. Denna växande gruvdrift i glest befolkade områden är positiv genom att öka sysselsättningen, men det finns också en diskussion om olika sociala effekter och miljöpåverkan.

Docent Lage Burström, yrkesmedicinare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har tillsammans med andra forskare vid universitetet och vid landstingens organisation Arbetsmedicin Norr fått totalt ca 3 miljoner euro – motsvarande nära 26 miljoner kronor – på tre år för projektet MineHealth med underrubriken ”Hållbar utveckling för gruvarbetares välbefinnande, hälsa och arbetsförmåga i Barentsregionen”. Förutom de ovannämnda medverkar forskare från Norge, Finland och Ryssland inom samarbetsorganisationen Kolarctic EU Neighbourhood Partnership Instrument (ENPI), Cross Border Cooperation (CBC).

Projektet ska undersöka hur gruvindustrin påverkar de samhällen där verksamheten etableras, till exempel ifråga om sysselsättning och tillgång på bostäder. Vidare studeras de unika arbetsmiljöförhållanden som kännetecknar gruvverksamhet i norr, det vill säga arbete i kallt klimat, påverkan av hand-, arm- och helkroppsvibrationer, luftburet damm, dieselavgaser samt ergonomisk och fysisk belastning. Särskilt uppmärksamhet ägnas åt den ökande andelen kvinnor i gruvverksamheten.

Resultaten från studien ska användas för att skapa en hållbar utveckling för gruvverksamhet, förbättrad skyddsutrustning samt framtagning av läromedel.