Det är upplagt för hårda förhandlingar inför avtalsrörelsen i industrin när branschen vill växla ned löneökningstakten.
Chefekonomerna från Industriarbetsgivarna, IKEM och Teknikföretagen presenterar en gemensam och dyster bild av läget inför nästa avtalsrörelse. Med svag produktivitet, hård konkurrens och stigande energipriser pekar branschorganisationerna ut en tydlig riktning inför avtalsrörelsen. De vill hålla löneökningarna nere.
Produktiviteten i industrin har sedan finanskrisen ökat med bara cirka 1 procent per år, samtidigt som arbetskraftskostnaderna är höga i internationell jämförelse. Den starkare kronan jämfört med 2023 och 2024 förvärrar läget ytterligare, enligt den gemensamma rapporten.
De lyfter även fram Kina som en allt större utmaning. Landet konkurrerar nu kraftfullt inom i princip alla sektorer, inklusive teknik-, bas- och kemiindustrin.
– Inom kemibranschen har upp till en tiondel av produktionskapaciteten i Europa antingen lagts i träda eller lagts ned till följd av kinesisk volymexport, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
“Behöver växla ned löneökningstakten”
Konflikten i Mellanöstern och stigande energipriser skjuter dessutom fram den förväntade konjunkturåterhämtningen ytterligare.
– Avtalsrörelsen måste utgå från industrins konkurrenskraft och hur vi värnar svenska jobb. Då behöver vi växla ner löneökningstakten, säger Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen.
Den 31 mars 2027 ska industrins parter försöka nå ett nytt riksavtal, som sätter märket för löneökningarna på hela den svenska arbetsmarknaden.
Myrna Whitaker 
Anna Broberg 
Christopher Blanck 
Nils Lund 
Lo Elmqvist 
